Fortsatta övningar
Ja, vi är ju mitt i de hetaste repetitionerna nu och premiären kommer mot oss med stormande steg. På fredag smäller det! Vi är så långt ifrån premiärstatus som vi kan vara och om inte alla skärper sig nu, tar sig i kragen och lägger manken till blir det ingen bra premiär!
Det lugna i kråksången är att jag vet att alla kommer att kämpa och göra sitt yttersta. Det är bara nu det känns stressat.
Jag har övat repliker hela morgonen och sitter nu och försöker lära in det sista i låtarna jag har att sjunga. En av låtarna fick en helt ny text igår, så den får jag kämpa lite extra med. Och finallåten. Oj... att det ska vara så svårt!
Vi repar länge varje gång vi repar och i dag kommer vi att öva från kl 17 till 22.30. Det tar på krafterna att stå på scen med tio spotlights och yllekostym på sig. Det går åt endel energi, svett och vilja men ändå går jag i mål varje gång.
Det är det där finliret innan som är så tråkigt. Tänk om man kunde trycka på en knapp så att allt bara satt som en smäck! Alla in- och utgångar, alla texter, alla sånger, all rekvisita.
Nu har jag inget liv... haha... allt går åt till repetitionerna. Jag är hemma, sover, äter, duschar och övar texter och sånger för att sedan kasta mig iväg till Ronneby för att forsätta repetera.
Om två veckor är allt över. Då ska jag städa.
Tyvärr har det fallit sig så att jag arbetar efter varenda föreställning. Detta innebär att jag inte kan vara med och skåla i skumpa efter premiären. Jag kan inte vara med på festen efter andra föreställningen och jag kan inte vara med efter sista heller. Jag har gjort allt som står i min makt för att lösa detta, men det har inte funkat.
Det känns ju en aning trist, men så får det bli. Hoppas att de tänker på mig efteråt och kanske slår en signal till jobbet, eller skickar ett sms eller två! Annars gör jag det!
Nu ska jag fortsätta sjunga!
Ann-Sofi the teaterbabe
Det lugna i kråksången är att jag vet att alla kommer att kämpa och göra sitt yttersta. Det är bara nu det känns stressat.
Jag har övat repliker hela morgonen och sitter nu och försöker lära in det sista i låtarna jag har att sjunga. En av låtarna fick en helt ny text igår, så den får jag kämpa lite extra med. Och finallåten. Oj... att det ska vara så svårt!
Vi repar länge varje gång vi repar och i dag kommer vi att öva från kl 17 till 22.30. Det tar på krafterna att stå på scen med tio spotlights och yllekostym på sig. Det går åt endel energi, svett och vilja men ändå går jag i mål varje gång.
Det är det där finliret innan som är så tråkigt. Tänk om man kunde trycka på en knapp så att allt bara satt som en smäck! Alla in- och utgångar, alla texter, alla sånger, all rekvisita.
Nu har jag inget liv... haha... allt går åt till repetitionerna. Jag är hemma, sover, äter, duschar och övar texter och sånger för att sedan kasta mig iväg till Ronneby för att forsätta repetera.
Om två veckor är allt över. Då ska jag städa.
Tyvärr har det fallit sig så att jag arbetar efter varenda föreställning. Detta innebär att jag inte kan vara med och skåla i skumpa efter premiären. Jag kan inte vara med på festen efter andra föreställningen och jag kan inte vara med efter sista heller. Jag har gjort allt som står i min makt för att lösa detta, men det har inte funkat.
Det känns ju en aning trist, men så får det bli. Hoppas att de tänker på mig efteråt och kanske slår en signal till jobbet, eller skickar ett sms eller två! Annars gör jag det!
Nu ska jag fortsätta sjunga!
Ann-Sofi the teaterbabe
Kommentarer:
Trackback