Sko-älskaren
Så här ser de ut... De senaste jag fastnat för men inte vågar handla. Dels för att de finns på tradera och dels för att de är lite väl kaxiga.
Jag diggar de grymt och tror att de hade varit skitcoola till ett par snygga långbyxor. Eller varför inte en snygg kjol. Det ska vara diskreta kläder om man ska ha sådana skor.
Jag älskar skor och har förr handlat obehindrat. Det gör jag inte längre, men jag tittar desto mer. Jag provar i butikerna och fönstershopar på nätet. Det är roligt med skor och nu när jag träffat långa snygga Andreas kan jag ju ha högklackat utan att bli längre än honom!
Jag älskar skor.
Ann-Sofi
Nattrapport
Jag är på arbetet.
Jag trivs där.
Klockan närmar sig midnatt och jag har sju, ja nästan åtta timmar kvar innan jag kan åka hem.
Hem.
Jag trivs där.
Hemma kan jag vara bland mina och Andreas saker. Med Andreas. Bland våra saker.
Vi skojar om att vi vill bli mångmiljonärer så vi kan sluta arbeta och bara leva lyxliv. Kanske inte i glassigaste laget med siden, BMW, ostron och champagne.
Jag menar lyxen att ta hand om varandra och bara göra det man allra helst vill utan att tänka på arbetstider och tidiga morgnar. Det man allra helst vill precis just i stunden.
Tänk att alltid ha sovmorgon, långa frukostar, mjuka skumbad, korta/långa resor, partyn och bjudningar, inredningsfrosser och personlig tränare som gör att jag kan äta ost varje dag.
Nu har vi det inte så. Inte så, men nästan.
Därför att vi lever så lyckliga ändå. Vi får arbeta lite för pengarna, men vi har i alla fall en bautastor lägenhet, bil, god mat varje dag, kläder, vänner och massor med kärlek.
Det är rätt mycket det också.
Det kallas för livet.
Jag trivs med livet.
Jag är på jobbet och har rätt mycket mer jag vill säga. Men kontentan av detta kanske något poetiska och lite luddiga inlägg var väl att vi drömmer men är rätt nöjda ändå.
Gonatt!
Ann-Sofi
Jag trivs där.
Klockan närmar sig midnatt och jag har sju, ja nästan åtta timmar kvar innan jag kan åka hem.
Hem.
Jag trivs där.
Hemma kan jag vara bland mina och Andreas saker. Med Andreas. Bland våra saker.
Vi skojar om att vi vill bli mångmiljonärer så vi kan sluta arbeta och bara leva lyxliv. Kanske inte i glassigaste laget med siden, BMW, ostron och champagne.
Jag menar lyxen att ta hand om varandra och bara göra det man allra helst vill utan att tänka på arbetstider och tidiga morgnar. Det man allra helst vill precis just i stunden.
Tänk att alltid ha sovmorgon, långa frukostar, mjuka skumbad, korta/långa resor, partyn och bjudningar, inredningsfrosser och personlig tränare som gör att jag kan äta ost varje dag.
Nu har vi det inte så. Inte så, men nästan.
Därför att vi lever så lyckliga ändå. Vi får arbeta lite för pengarna, men vi har i alla fall en bautastor lägenhet, bil, god mat varje dag, kläder, vänner och massor med kärlek.
Det är rätt mycket det också.
Det kallas för livet.
Jag trivs med livet.
Jag är på jobbet och har rätt mycket mer jag vill säga. Men kontentan av detta kanske något poetiska och lite luddiga inlägg var väl att vi drömmer men är rätt nöjda ändå.
Gonatt!
Ann-Sofi
Idag gjorde han det
Vi har skojat ,allt sedan vi flyttade in i vår nya lägenhet, om att vi skulle gå ner till bageriet iförd morgonrock och tofflor och köpa frukostfrallor. Bageriet ligger nämligen port-i-port med oss. Vi behöver alltså bara ta ett eller två steg utomhus för att komma dit.
Idag gjorde han det! Plötsligt står han i hallen och frågar om jag vill ha frallor till frukost! Där står han så ljuvlig i sin morgonrock med plånboken i handen och sina slitna men ack så sköna intersportstrumpor.
Där står han och bara är så där underbar!
Jag älskar dig Andreas!
Ann-Sofi
Idag gjorde han det! Plötsligt står han i hallen och frågar om jag vill ha frallor till frukost! Där står han så ljuvlig i sin morgonrock med plånboken i handen och sina slitna men ack så sköna intersportstrumpor.
Där står han och bara är så där underbar!
Jag älskar dig Andreas!
Ann-Sofi
Så ja
Nu var bården på plats också. Så ska väl bara Andreas vakna så vi kan sätta igång och börja göra fint här. Åh vad allt blir bra!
Ann-Sofi
Snabba ryck
... här går det undan. Här kan jag visa de ljuva sovrumstapeterna. Och ja, Andreas har också varit med och valt dem. Och han tycker också att de är fina. Annars kanske man kan tro att det är en tjej som valt och att killen inte har haft nått att säga till om men se, så är det faktiskt inte i detta fallet. Vi var skrämmande överrens (om det nu är skrämmande).
Jaja, så här blir det i alla fall:
Ann-Sofi
Jaja, så här blir det i alla fall:
Ann-Sofi
Sista dagen
Idag är sista dagen som målaren är här. Han studsade in i lägenheten kl 08, hurtig som en bulle. Taket är nu målat i tredje sovrummet och han håller i skrivande stund på att slipa spacklet på väggarna.
Igårkväll gjorde vi lite i ordning i lilla rummet och skruvade ihop sängen så jag hade någonstans att sova inatt. Andreas har arbetat sin tredje natt och ligger just nu och sover som bäst.
Vårt lilla vardagsrum är rörigare än när vi flyttade in, men det är sånt som snabbt ändras när vi väl börjar göra i ordning här. Det är värt att leva i röra för att få ha det snyggt senare. Det är som att dammsuga ett riktigt grusigt golv. Superhärligt när det rasslar så dant i röret och man ser den tydliga skillnaden på smutsigt och rent. Det kanske är därför jag inte dammsuger så ofta...
Så här ser det ut i stora sovrummet just nu i alla fall:
... och så en bild på den fantastiska röran och en något sliten men lycklig mej:
Ann-Sofi
Igårkväll gjorde vi lite i ordning i lilla rummet och skruvade ihop sängen så jag hade någonstans att sova inatt. Andreas har arbetat sin tredje natt och ligger just nu och sover som bäst.
Vårt lilla vardagsrum är rörigare än när vi flyttade in, men det är sånt som snabbt ändras när vi väl börjar göra i ordning här. Det är värt att leva i röra för att få ha det snyggt senare. Det är som att dammsuga ett riktigt grusigt golv. Superhärligt när det rasslar så dant i röret och man ser den tydliga skillnaden på smutsigt och rent. Det kanske är därför jag inte dammsuger så ofta...
Så här ser det ut i stora sovrummet just nu i alla fall:
... och så en bild på den fantastiska röran och en något sliten men lycklig mej:
Ann-Sofi
Uppdatering på tapetseringen
Här kommer lite uppdateringar på omtaperseringen i vår lägenhet. Vi har även idag sovit hos mamma och pappa efter vårt nattarbete. Tack snälla mamma och pappa för det!
När vi kom hem idag var hallen helt färdig, mellanrummet har fått en bård och stora sovrummet är spacklat. Det som skall göras i morgon är att måla taket och tapetsera stora sovrummet så är målaren klar.
Pappa kan förhoppningsvis hjälpa oss att göra köket nästa vecka. Han har ju så mycket att göra i huset så all ledig tid går dit, det förstår jag. Men som sagt, förhoppningsvis så finns det lite tid över att kasta upp lite silverrutor i köket...
Här kommer lite nya bilder på hallen och mellanrummet. Tyvärr har jag inte denna gången heller fått till det ordentligt med ljuset så färgen på tapeten i hallen stämmer inte riktigt överrens med verkligheten. Den är svagt ljusgrön med mörkare gröna prickar på.
Ann-Sofi
När vi kom hem idag var hallen helt färdig, mellanrummet har fått en bård och stora sovrummet är spacklat. Det som skall göras i morgon är att måla taket och tapetsera stora sovrummet så är målaren klar.
Pappa kan förhoppningsvis hjälpa oss att göra köket nästa vecka. Han har ju så mycket att göra i huset så all ledig tid går dit, det förstår jag. Men som sagt, förhoppningsvis så finns det lite tid över att kasta upp lite silverrutor i köket...
Här kommer lite nya bilder på hallen och mellanrummet. Tyvärr har jag inte denna gången heller fått till det ordentligt med ljuset så färgen på tapeten i hallen stämmer inte riktigt överrens med verkligheten. Den är svagt ljusgrön med mörkare gröna prickar på.
Ann-Sofi
Mellanrummet och hallen.
Andreas och jag har arbetat inatt och har fått sova inne hos mamma och pappa idag. Tack snälla rara ni för det!
Men målaren har ju inte haft paus bara för att vi inte varit hemma, så när vi dök upp här idag var mellanrummet klart så när som på bården längst upp.
Hallen är redo för tapeter i morgon då väggarna är spacklade och taket är målat. På tal om tak...
Hallens tak och vardagsrummets tak går i varandra utan list men eftersom de inte ska tapetsera vardagsrummet slutar de helt enkelt sonika att måla där hallen tar slut. Bild finns nedanför.
I eftermiddag och kväll ska vi försöka fixa till vårt stora sovrum så målaren kan komma in dit och börja riva och spackla i morrn. Här går det undan vill jag lova.
Dagens bilder kommer här. Tapeten i mellanrummet är rätt ljus med svaga detaljer så det var en smula svårt att få till bilderna bra.
Ann-Sofi
Men målaren har ju inte haft paus bara för att vi inte varit hemma, så när vi dök upp här idag var mellanrummet klart så när som på bården längst upp.
Hallen är redo för tapeter i morgon då väggarna är spacklade och taket är målat. På tal om tak...
Hallens tak och vardagsrummets tak går i varandra utan list men eftersom de inte ska tapetsera vardagsrummet slutar de helt enkelt sonika att måla där hallen tar slut. Bild finns nedanför.
I eftermiddag och kväll ska vi försöka fixa till vårt stora sovrum så målaren kan komma in dit och börja riva och spackla i morrn. Här går det undan vill jag lova.
Dagens bilder kommer här. Tapeten i mellanrummet är rätt ljus med svaga detaljer så det var en smula svårt att få till bilderna bra.
Ann-Sofi
Renoveringen har börjat
Så kom då målaren halv åtta i morse och satte igång med det minsta rummet. När klockan var nio hade taket blivit målat, väggarna spacklade och fina och han var på väg till stan för att hämta tapeterna.
Nu är klockan kvart över tolv och det är bara ett par våder och bårderna som ska upp så är det första rummet färdigt.
Så... Nu kommer det lite bilder på hur det ser ut just nu.
Ann-Sofi
Nu är klockan kvart över tolv och det är bara ett par våder och bårderna som ska upp så är det första rummet färdigt.
Så... Nu kommer det lite bilder på hur det ser ut just nu.
Ann-Sofi
Här händer det grejjer!
Vi var inne hos granfrun idag och pratade lite om hon tyckte det var okej och ringa fastighetsbolaget och fråga om de kan ändra tidlåset i porten från kl 21 till 18. Det var inga som helst problem för henne.
Ungdomarna som hängde i trappen sist gick när jag bad dem. Då satt det mellan femton och tjugo ungdomar och rökte, skräpade ner och förde ett jä*la liv.
Vi ska ringa fastighetsbolaget i morgon och be om hjälp ang det.
Sedan kan jag också meddela att målaren kommer i morgonbitti och sätter igång med omtapeseringen. Andreas och jag har röjt ur två av våra tre sovrum så killen har lite att börja arbeta med. Sedan står hallen och vårt eget sovrum på tur. Under tiden sticker jag och A till stan och handlar tapeter till köket och vardagsrummet. De ska vi fixa till själva.
Så... här händer det grejjer vill jag lova.
Andreas fyller år första mars och då hoppas jag verkligen att allt är färdigt. Det hade varit så trevligt att bjuda in till fest och ha det fint omkring oss. Men det kanske är att vara naiv i överkant. Men önska kan man väl?
Nu ska jag fortsätta kolla på CSI medan Andreas fyller sin alldeles nya fina verktygslåda med verktyg.
Ann-Sofi, den lyckligaste i världen!
Ungdomarna som hängde i trappen sist gick när jag bad dem. Då satt det mellan femton och tjugo ungdomar och rökte, skräpade ner och förde ett jä*la liv.
Vi ska ringa fastighetsbolaget i morgon och be om hjälp ang det.
Sedan kan jag också meddela att målaren kommer i morgonbitti och sätter igång med omtapeseringen. Andreas och jag har röjt ur två av våra tre sovrum så killen har lite att börja arbeta med. Sedan står hallen och vårt eget sovrum på tur. Under tiden sticker jag och A till stan och handlar tapeter till köket och vardagsrummet. De ska vi fixa till själva.
Så... här händer det grejjer vill jag lova.
Andreas fyller år första mars och då hoppas jag verkligen att allt är färdigt. Det hade varit så trevligt att bjuda in till fest och ha det fint omkring oss. Men det kanske är att vara naiv i överkant. Men önska kan man väl?
Nu ska jag fortsätta kolla på CSI medan Andreas fyller sin alldeles nya fina verktygslåda med verktyg.
Ann-Sofi, den lyckligaste i världen!
Terror i trapphuset
Nu... alltså just nu i skrivande stund, är ungdomarna tillbaka i trapphuset. Alltså de jag skällde ut och hotade med polis härom kvällen som gjorde att A blev skärrad. Och som gjorde mig illa till mods hela natten.
Nu är ungdomarna tillbaka och jag har, istället för att gapa och skälla, ringt bevakningsbolaget som ska komma och ta dem i örat. Jag hoppas verkligen att de är kvar när bevakningskillarna kommer! Det hade ju varit rätt typiskt om de hinner dra innan...
I morgon ska vi ringa till vårt fastighetsbolag och fråga om vi kan ändra tiden för tidlåset i porten från kl 21 till 18. Tänkte prata med grannfrun innan också så att hon är med på det.
Shit... nu känner jag hur det luktar cigarettrök också... De sitter och tokbolmar precis utanför och jag är lite skraj faktiskt.
Hoppas som sagt att de sitter kvar här när väktarna kommer.
En något skärrad Ann-Sofi
Nu är ungdomarna tillbaka och jag har, istället för att gapa och skälla, ringt bevakningsbolaget som ska komma och ta dem i örat. Jag hoppas verkligen att de är kvar när bevakningskillarna kommer! Det hade ju varit rätt typiskt om de hinner dra innan...
I morgon ska vi ringa till vårt fastighetsbolag och fråga om vi kan ändra tiden för tidlåset i porten från kl 21 till 18. Tänkte prata med grannfrun innan också så att hon är med på det.
Shit... nu känner jag hur det luktar cigarettrök också... De sitter och tokbolmar precis utanför och jag är lite skraj faktiskt.
Hoppas som sagt att de sitter kvar här när väktarna kommer.
En något skärrad Ann-Sofi
Barnvakt
Idag är det söndag och Andreas och jag har haft nattgäst. Matilda 1 år har sovit hos oss inatt. Hennes mamma kom redan vid två-tiden igår eftermiddag och hon sov middag här hos oss.
Allt har gått superbra och vi har haft det jättemysigt.
Klart att jag kanske inte har fått så många timmars sömn men det beror inte på Matilda utan mig själv som ligger och lyssnar... Hon har sovit jättegott och vaknade kring 02-tiden och var superlycklig. Där satt hon och jollrade, pratade, skrattade, viskade och höll på. Jag tänkte att hon är i alla fall inte ledsen och lät henne vara. Problemet var ju att Andreas inte fick sin totala sömn och det var ju rätt viktigt eftersom han skulle upp kl 06 idag.
Men det var inte värre än att Matilda fick en flaska välling och somnade om som en liten gris.
I morse tog jag över henne till våra sängar och gav henne välling där. Hur mysigt var det då!!!!
Alltså, det är ju bara så att suget efter egna barn blir större och större när man har såna goa trollungar omrking sig!
Men en sak i taget. Vi får låna Matilda hur mycket vi vill och jag vet att det lär bli många fler gånger. Och det får vi vara nöjda med tills jag är medicinfri.
Men när jag väl är det... då jädrar...
Det är mysigt att vara barnvakt. Nu ligger hon och sover förmiddagsvila efter en tur på dammsugaren och mellanmål i form av en banan.
Ann-Sofi
Allt har gått superbra och vi har haft det jättemysigt.
Klart att jag kanske inte har fått så många timmars sömn men det beror inte på Matilda utan mig själv som ligger och lyssnar... Hon har sovit jättegott och vaknade kring 02-tiden och var superlycklig. Där satt hon och jollrade, pratade, skrattade, viskade och höll på. Jag tänkte att hon är i alla fall inte ledsen och lät henne vara. Problemet var ju att Andreas inte fick sin totala sömn och det var ju rätt viktigt eftersom han skulle upp kl 06 idag.
Men det var inte värre än att Matilda fick en flaska välling och somnade om som en liten gris.
I morse tog jag över henne till våra sängar och gav henne välling där. Hur mysigt var det då!!!!
Alltså, det är ju bara så att suget efter egna barn blir större och större när man har såna goa trollungar omrking sig!
Men en sak i taget. Vi får låna Matilda hur mycket vi vill och jag vet att det lär bli många fler gånger. Och det får vi vara nöjda med tills jag är medicinfri.
Men när jag väl är det... då jädrar...
Det är mysigt att vara barnvakt. Nu ligger hon och sover förmiddagsvila efter en tur på dammsugaren och mellanmål i form av en banan.
Ann-Sofi
Nattrapport
Jag ville mest bara kasta in en snabb rapport om hur jag har det på jobbet. Klockan är strax halv sex på morgonen och jag har avverkat nästan hela mitt arbetspass. Det känns alldeles förträffligt om än en smula sömnigt.
Jag har fått världens innebrännare i pannan. Jag menar modell stor nu. Jag har ju för fasen spänningssmärtor ända bak i nacken. Det spänner och drar och så fort jag höjer på ögonbrynen gör det atomont. Jag får helt enkelt låta bli att bli förvånad ett tag framöver...
Igår kväll hade både jag och Andreas klump i magen på grund av oroligheter som vi kanske gjorde större än vad som var nödvändigt. Det sprang ett gäng ungdomar i vår trappuppgång och förde ett jä*la liv. Till saken hör att det bara är vi och en gammal dam som bor i trappen så dessa ungdomar hade verkligen ingenting att göra där.
Jag blev rätt skärrad av deras närvaro och höjer rösten rejält mot dem, hotar med polis och kastar de svartaste ögon jag har i deras riktning. Och Andreas blev lite skärrad av att se mig sådan... så där gick vi och tyckte att hela historien blev lite läskig.
Vi pratade ut om det och klumpen i magen släppte. Vi vill varandra så väl så vi vet inte vilket ben vi ska stå på. Vi klarar inte av tanken på att förlora varandra och minsta hot mot oss gör oss lite oroliga. Inte för att vi ska lämna varandra utan för att något ska hända någon av oss.
Jag älskar dig Andreas så jag vet inte hur jag ska få dig att förstå. Jag vet inte hur jag ska kunna visa dig vad du betyder. Räcker det med ord? Förstår du hur viktig du är för mig? Jag är så lycklig att jag träffat dig och längtar efter hela vårt liv tillsammans. Utan dig är jag inte hel. Jag älskar dig.
Din Ann-Sofi
Jag har fått världens innebrännare i pannan. Jag menar modell stor nu. Jag har ju för fasen spänningssmärtor ända bak i nacken. Det spänner och drar och så fort jag höjer på ögonbrynen gör det atomont. Jag får helt enkelt låta bli att bli förvånad ett tag framöver...
Igår kväll hade både jag och Andreas klump i magen på grund av oroligheter som vi kanske gjorde större än vad som var nödvändigt. Det sprang ett gäng ungdomar i vår trappuppgång och förde ett jä*la liv. Till saken hör att det bara är vi och en gammal dam som bor i trappen så dessa ungdomar hade verkligen ingenting att göra där.
Jag blev rätt skärrad av deras närvaro och höjer rösten rejält mot dem, hotar med polis och kastar de svartaste ögon jag har i deras riktning. Och Andreas blev lite skärrad av att se mig sådan... så där gick vi och tyckte att hela historien blev lite läskig.
Vi pratade ut om det och klumpen i magen släppte. Vi vill varandra så väl så vi vet inte vilket ben vi ska stå på. Vi klarar inte av tanken på att förlora varandra och minsta hot mot oss gör oss lite oroliga. Inte för att vi ska lämna varandra utan för att något ska hända någon av oss.
Jag älskar dig Andreas så jag vet inte hur jag ska få dig att förstå. Jag vet inte hur jag ska kunna visa dig vad du betyder. Räcker det med ord? Förstår du hur viktig du är för mig? Jag är så lycklig att jag träffat dig och längtar efter hela vårt liv tillsammans. Utan dig är jag inte hel. Jag älskar dig.
Din Ann-Sofi
Vintern är tillbaka
Idag är det en torsdag i februari och det bara vräker ner snö ute. Jag är i och för sig en stor älskare av vintern men just nu längtar jag mer efter vår och sommar. Jag kan väl kanske få till det med pulkaåkning, snöänglar, lyktor och gubbar men på nått sätt så är det ändå våren som lockar. Och detta mina vänner är det mycket länge sedan jag uttryckte. Jag har alltid älskat vintern, kylan och mörkret. Jag tycker att det är supermysigt att få linda in sig i en filt, tända en himla massa ljus och få vara inne och ha det bra. Lika väl som jag älskar att få vara barnslig i pulkabacken. Härom dagen tog jag en bild på snödroppar som växer här nere på gården. Idag är det säkert tre decimeter snö på marken och det har inte slutat snöa än.
Mitt sinnelag är rätt stabilt. Jag kämpar vidare med terapin, och jag tycker väl att det går framåt. Ofta känner jag en stark önskan att slippa mina mediciner på grund av alla biverkningar. Jag längtar efter dagen jag kan säga att jag är frisk och medicinfri. Kanske är det så att tanken på just medicinerna gör mig en smula hängig.
Andreas är den mest underbara i hela världen med det största tålamodet. Han älskar hela mig oavsett om jag har en hängig dag eller är glad som en lärka. Han lämnar mig aldrig och jag lämnar aldrig honom.
Vi har kommit en smula i ordning här trots att vi, när målaren kommer, måste flytta på allt igen. Vi säger ofta hur stort och bra vi har det och hur fantastiskt allting är. Jag tror att det är viktigt att man säger såna saker högt till varandra och inte bara tänker orden. Vi har lovat varandra att aldrig lägga oss med osagda ord. Vi ska prata så fort det är nått och reda ut allt med en gång. Det håller vi och allt funkar så himla bra.
Andreas mamma och hennes sambo var nere och hälsade på oss i helgen och träffade mina föräldrar samtidigt. Det kändes en smula nervöst för mig innan och jag hoppades så klart att allt skulle funka. Det gjorde det verkligen och de gillade varandra.
Ikväll ska jag göra min första arbetsnatt sedan jag blev sjuk. Inatt är jag ansvarig för första gången sedan maj förra året. Jag känner mig trygg i detta och ser fram emot att få börja arbeta. Och framför allt... lite fräckt så längtar jag efter pengar. Pengar är ett onödigt ont och just nu är de obefintliga i mitt liv. Pengar är ett gissel som måste finnas. Och man blir ju inte direkt rik på att gå hemma sjukskriven. Så att få börja jobba igen är positivt på mer än ett sätt och trots att pengarna inte borde styra så spelar de en rätt stor roll i allt detta.
Nu ska jag ta tag i lite disk och ren tvätt. Och om jag får till det och hinner så ska jag överraska Andreas och skruva ihop hans säng och göra gäst/datarummet i ordning.
Jag vill också passa på att påminna om min mobilblogg där jag skickar in bilder från mitt liv med jämna mellanrum. Titta gärna in där och skriv kommentarer om ni vill. Min mobilblogg hittar ni här.
Ann-Sofi
Mitt sinnelag är rätt stabilt. Jag kämpar vidare med terapin, och jag tycker väl att det går framåt. Ofta känner jag en stark önskan att slippa mina mediciner på grund av alla biverkningar. Jag längtar efter dagen jag kan säga att jag är frisk och medicinfri. Kanske är det så att tanken på just medicinerna gör mig en smula hängig.
Andreas är den mest underbara i hela världen med det största tålamodet. Han älskar hela mig oavsett om jag har en hängig dag eller är glad som en lärka. Han lämnar mig aldrig och jag lämnar aldrig honom.
Vi har kommit en smula i ordning här trots att vi, när målaren kommer, måste flytta på allt igen. Vi säger ofta hur stort och bra vi har det och hur fantastiskt allting är. Jag tror att det är viktigt att man säger såna saker högt till varandra och inte bara tänker orden. Vi har lovat varandra att aldrig lägga oss med osagda ord. Vi ska prata så fort det är nått och reda ut allt med en gång. Det håller vi och allt funkar så himla bra.
Andreas mamma och hennes sambo var nere och hälsade på oss i helgen och träffade mina föräldrar samtidigt. Det kändes en smula nervöst för mig innan och jag hoppades så klart att allt skulle funka. Det gjorde det verkligen och de gillade varandra.
Ikväll ska jag göra min första arbetsnatt sedan jag blev sjuk. Inatt är jag ansvarig för första gången sedan maj förra året. Jag känner mig trygg i detta och ser fram emot att få börja arbeta. Och framför allt... lite fräckt så längtar jag efter pengar. Pengar är ett onödigt ont och just nu är de obefintliga i mitt liv. Pengar är ett gissel som måste finnas. Och man blir ju inte direkt rik på att gå hemma sjukskriven. Så att få börja jobba igen är positivt på mer än ett sätt och trots att pengarna inte borde styra så spelar de en rätt stor roll i allt detta.
Nu ska jag ta tag i lite disk och ren tvätt. Och om jag får till det och hinner så ska jag överraska Andreas och skruva ihop hans säng och göra gäst/datarummet i ordning.
Jag vill också passa på att påminna om min mobilblogg där jag skickar in bilder från mitt liv med jämna mellanrum. Titta gärna in där och skriv kommentarer om ni vill. Min mobilblogg hittar ni här.
Ann-Sofi