Trött
Nu börjar luften gå ur mig. Och ändå känner jag att jag borde vara tacksam. Tacksam över att jag har arbete. Att någon behöver mig. Men när jag ändå känner att jag inte orkar eller vill får jag så dåligt samvete. Egentligen är det där rätt ytligt, för när jag väl är hemkommen, som ikväll till exempel, känns det ju rätt så skönt ändå att jag gjort nytta en dag till.
Men den sista månaden har tagit på krafterna. Alla sena repetitoner, nattarbete, kvällsumgänge, dagjobb, möten, städ, tvätt, hus och hem börjar kännas nu.
Ikväll känner jag mig som en urvriden disktrasa. Och jag ska arbeta hela helgen. Ikväll är jag trött, men jag ville ändå vara uppe en liten stund och känna att jag får vara med mig själv i vaket tillstånd en liten, liten stund. Är det knasigt? Borde jag egentligen inte bara dundra ner i bingen och sova sju kvart i timmen för att orka med morgondagen. Klockan ringer 07.00 för mer arbete.
Jag vet att jag bör känna tacksamhet, glädje och sprudlande arbetslust men idag gör jag inte det. Och jag känner nästan att jag måste fråga om det är okej att känna så. Är det det?
Jag oroar mig i onödan för jag vet att jag i morgon kommer att känna mig bra för att jag utför ett arbete där någon annan uppskattar det jag gör. Där någon annan behöver mig, är glad att det är just jag som finns och att jag gör ett bra arbete. Jag vet det.
Jag är bara lite trött idag.
Ann-Sofi the shining babe
Men den sista månaden har tagit på krafterna. Alla sena repetitoner, nattarbete, kvällsumgänge, dagjobb, möten, städ, tvätt, hus och hem börjar kännas nu.
Ikväll känner jag mig som en urvriden disktrasa. Och jag ska arbeta hela helgen. Ikväll är jag trött, men jag ville ändå vara uppe en liten stund och känna att jag får vara med mig själv i vaket tillstånd en liten, liten stund. Är det knasigt? Borde jag egentligen inte bara dundra ner i bingen och sova sju kvart i timmen för att orka med morgondagen. Klockan ringer 07.00 för mer arbete.
Jag vet att jag bör känna tacksamhet, glädje och sprudlande arbetslust men idag gör jag inte det. Och jag känner nästan att jag måste fråga om det är okej att känna så. Är det det?
Jag oroar mig i onödan för jag vet att jag i morgon kommer att känna mig bra för att jag utför ett arbete där någon annan uppskattar det jag gör. Där någon annan behöver mig, är glad att det är just jag som finns och att jag gör ett bra arbete. Jag vet det.
Jag är bara lite trött idag.
Ann-Sofi the shining babe
Kommentarer:
Postat av: Anonym
Du besvarar själv dina frågor och funderingar. Men det är inte utan än att jag känner igen mig. När ni var små hade jag det så här som du känner. Men tillfredsställelsen att ha gjort något bra för någon uppväger det mesta.
Trackback