Vecka 17
Jaja... Eftersom jag är novis och de supererfarna är det bara att gilla läget och tro på dem. Jag har haft små, små kittlingar i magen och precis som alla beskriver det; en känsla av en liten fiskstjärt som viftar lite snabbt. Det har varit så häftigt men tyvärr alldeles för sällan. Jag vet att det kommer mer men nu är jag så ivrig och otålig så jag vet inte vilket ben jag ska stå på.
Mina smärtor i fogarna och ryggen är både upp och ner. Andreas fick hjälpa mig att gå härom dagen då jag inte tog mig ur sängen men behövde ta mig till toaletten. Underkroppen ville inte alls vara med. Andra stunder går det verkligen rätt hyffsat får jag lov att säga.
Jag vill verkligen försöka arbeta så länge det går och inte sjukskriva mig. Jag har sagt det förr och säger det igen. Att känna sig klen vill jag inte och heller inte bli ifrågasatt igen. Det är alltid det värsta. Att inte bli trodd. Det säger jag till alla som en uppmaning. Tro på din medmänniska. Ge personen kred för sitt slit och sina ansträngningar.Uppmana till beröm och tacksamhet. Jag kämpar med det varje dag och försöker vara uppmärksam på min nästa och även på mig själv och mina reaktioner och tankar. Medvetenheten är det viktigaste!
Vecka 17 ja. Hur coolt är det egentligen? På en gravidsida på nätet står det:
Ökad svettning är vanligt hos mamman, vilket beror på ökad blodmängd. Många kvinnor blir även täppta i näsan. Vidare kan slidan avge en ökad mängd sekret. Behovet av att kissa ofta bör ha gått över vid det här laget.
Ditt barn är 11-12cm långt från huvud till stjärt och väger ca 150g. Huvudet är visserligen stort ännu, men det börjar se mer proportionerligt ut. Ögonen är fortfarande slutna, men de har blivit större och ögonfransar och ögonbryn har blivit längre. Underhudsfett börjar lagras, det hjälper till att hålla värmen samt ger energi. På huvudet växer mer och mer hår. Alla fingrar och tår har nu fått pyttesmå naglar. Det lilla hjärtat pumpar runt ungefär 24liter blod per dygn. Barnet blir medvetet om ljud utifrån och kan reagera på dem. Bröstkorgen hävs och sjunker när det tränar sin andning. Barnet befinner sig nu i den övre delen av livmodern och väger mer än moderkakan. Utifrån sett är barnet mitt emellan blygdbenet och naveln.
På en annan sida står det:
Vecka 17
Kroppen: Livmodern växer mer och mer och det är vanligt att man känner lite molvärk av och till. Andra typiska symtom är att man känner sig hungrigare än normalt, det kan bero på att fostret samlar på sig fett.
Fostret: Skelettet är synligt på röntgenbilder. Det bildas nu ett värmereglerande fettlager på ytan av kroppen. Underhudsfett bildas och det hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen efter födseln. Nu har den första avföringen börjat samlas i tarmen, denna avföring kallas mekonium och är grönsvart och kletig i konsistensen.
Vist är det häftigt! Om tre veckor har jag redan avverkat halva min graviditet och börjar beta av de kommande 20 veckorna och närmandet av födelsen! Att fostret på så kort tid har utvecklats på detta magiska sätt är mig övermäktigt att förstå. Jag häpnar varje gång jag läser om det och är lika förundrat förtjust när jag fattar att jag är med barn. Att det verkligen växer en liten, liten människa i min mage. Tänk att jag ska bli mamma. Andreas ska bli pappa och vi ska bli föräldrar!!!!!!!!!
Den 11 september är det dags för ännu ett ultraljud eftersom Grynet inte ville vara med på bild sist. Då har jag höga förhoppningar om fina bilder och jag kommer att bli störtbesviken om det inte funkar då! Jag har fått en tid hos både en läkare och sjukgymnast för mina besvär och bekymmer. Det ska bli skönt att få hjälp och bli omhändertagen.
På tal om bekymmer så började gruppen i veckan. Det var super att få babbla av sig och jag ser fram emot en utvecklande höst. Jag är skrämmande medveten om mina brister och jag tar en David/Goliat-kamp varje dag för att övervinna rädslor, stärka min själ och hitta en grund. Inte den grunden jag har i hemmet med A. Inte den. Den är jag så trygg med. Jag menar grunden för min inre kamp och min inre tro. Jag letar och tror mig ändå lyckas hitta den en dag.
Inatt arbetar Andreas och jag är hemma ensam. Äntligen har friidröttsVM börjat och jag ska ladda för en efternatt i soffan med Carros sista grenar och segervrålet när hon tagit sitt VM-guld!
En tecknad bild på hur det kan se ut i v 17:
Ann-Sofi