Övning
Ja, inte vet jag varför jag är som jag är just nu, men sömn... hm... det står tydligen inte spec högt på listan. När klockan är 21.15 somnar jag. Varje kväll. Och jag sover enkom ett par timmar innan det är dags att stiga upp första gången. Inatt sov jag förvisso ända till kl 03. Men så tog natten slut för min del också. En timme orkade jag ligga kvar och vända och vrida mig.
Nu sitter jag här och har ätit frukost, tänkt ljus och tittar på gamla repriser av matlagningsprogram med kocken Pelle som är på tok för barnslig för mig. Han pratar barnspråk med vuxna och håller på och daddar och har sig. Nä... fram med lite manligare kockar när de ändå håller på! Barnprogram har vi tillräckligt av!
Varför är jag vaken så här dags nästan varje natt? Är det för att jag ska öva mig? Ska nattrutinerna rubbas redan innan bäbisen kommit?
Ja, inte vet jag men det är liksom bara att gilla läget. Jag kan ju vila senare om behov skulle uppstå.
Jag har märkt en tendens till attitydförändring mot mig. Jag tycker att folk i allmänhet, ingen i synnerhet, ser mig med andra ögon nu sedan jag blev gravid. Jag tycker mig känna vibbar av... ja hur ska jag uttrycka det... De ser mig mer som vuxen nu. De för en dialog med mig som aldrig gjorts förut. Jag är liksom värd mer. Det är så det känns.
Jag tänker mig att jag finns i en folksamling, en publik till exempel, där jag möter människor som vet vem jag är och som kanske till och med känner mig. Jag kan redan känna ur de ser på mig och min mage på ett nytt sätt, hur de väljer sina ord på ett annat sätt och hur de bemöter mig med en annan typ av vördnad och jämnställdhet.
Det är som sagt bara en känsla av en tendens. Inget annat. Och mest en tanke jag vädrar här och nu.
Nu ska jag fortsätta klappa magen, dricka mitt te och reta mig på Pelle.
Ann-Sofi
Nu sitter jag här och har ätit frukost, tänkt ljus och tittar på gamla repriser av matlagningsprogram med kocken Pelle som är på tok för barnslig för mig. Han pratar barnspråk med vuxna och håller på och daddar och har sig. Nä... fram med lite manligare kockar när de ändå håller på! Barnprogram har vi tillräckligt av!
Varför är jag vaken så här dags nästan varje natt? Är det för att jag ska öva mig? Ska nattrutinerna rubbas redan innan bäbisen kommit?
Ja, inte vet jag men det är liksom bara att gilla läget. Jag kan ju vila senare om behov skulle uppstå.
Jag har märkt en tendens till attitydförändring mot mig. Jag tycker att folk i allmänhet, ingen i synnerhet, ser mig med andra ögon nu sedan jag blev gravid. Jag tycker mig känna vibbar av... ja hur ska jag uttrycka det... De ser mig mer som vuxen nu. De för en dialog med mig som aldrig gjorts förut. Jag är liksom värd mer. Det är så det känns.
Jag tänker mig att jag finns i en folksamling, en publik till exempel, där jag möter människor som vet vem jag är och som kanske till och med känner mig. Jag kan redan känna ur de ser på mig och min mage på ett nytt sätt, hur de väljer sina ord på ett annat sätt och hur de bemöter mig med en annan typ av vördnad och jämnställdhet.
Det är som sagt bara en känsla av en tendens. Inget annat. Och mest en tanke jag vädrar här och nu.
Nu ska jag fortsätta klappa magen, dricka mitt te och reta mig på Pelle.
Ann-Sofi
Kommentarer:
Trackback