Här är jag!!!
Ja, jag vet att det skrivs alldeles på tok för sällan här! Jag är väl medveten om det och jag tänker varje dag att jag skall bättra mig. Och det är faktiskt så att jag har saker jag vill berätta. Det är inte bara för att jag skall skriva nått taget ur luften. Inte alls. Men fokuseringen har hamnat lite på sniskan kan jag säga. Alltså min bloggfokusering.
Jag älskar, och då menar jag verkligen ÄLSKAR livet nu! Arvid är den goaste lilla ängel som finns och han ger både mig och Andreas all energi att vilja fortsätta kämpa för oss! Tänk att du så trött du någonsin kan vara, hör tat det lilla livet rör på sig i sin bädd och du bara skall titta till honom och då möts av ett leende hämtat från himmelen! Där ligger han så nöjd och lycklig. Och vaken. Klockan är väl halv tre på natten. Nästan varje natt är sådan. Och när den är det betalar den sig med en gång. Då är det så enkelt att stiga upp, byta blöja och ge honom mat. Det är så enkelt!
Det finns stunder då han skriker helt otröstligt också. Det finns ingenting som hjälper förrän han somnar helt utmattad. Men jag försöker varje gång känna efter vad som hjälpte honom att komma till ro. Om jag kan undvika den totala förvtivlan nästa gång.
Arvid är ett utomhusbarn. Han sover allra bäst ute oavsett väder och tid på dygnet. Jag har kollat upp hur det ser ut med dagis framöver (ja, jag vet att det är lång tid kvar, men kolla kan man väl) och vi har endel friluftsdagis som jag tänker kontakta när det är dags.
Nu ska jag försöka tvätta mig och få på mig lite kläder. Kläder ja... Jag använder fortfarande mina mammabyxor då jag inte kommer i några andra kläder. Jag ska försöka pressa ner mig i ett par andra byxor så jag känner hur obekvämt det är och således kämpar lite hårdare för att göra något åt det. Jag ammar ju helt och pumpar dessutom överskottet till Neonatalavdelningen så banta har jag lovat att jag inte skall göra. Men för tusan... Jag ska ju gifta mig i augusti och vill i alla fall inte gå upp i vikt till dess. Jag kämpar vidare och skall försöka återkomma snart igen.
Under tiden hänvisar jag igen till min mobilblogg som uppdateras flera gånger varje dag.
Ann-Sofi
Jag älskar, och då menar jag verkligen ÄLSKAR livet nu! Arvid är den goaste lilla ängel som finns och han ger både mig och Andreas all energi att vilja fortsätta kämpa för oss! Tänk att du så trött du någonsin kan vara, hör tat det lilla livet rör på sig i sin bädd och du bara skall titta till honom och då möts av ett leende hämtat från himmelen! Där ligger han så nöjd och lycklig. Och vaken. Klockan är väl halv tre på natten. Nästan varje natt är sådan. Och när den är det betalar den sig med en gång. Då är det så enkelt att stiga upp, byta blöja och ge honom mat. Det är så enkelt!
Det finns stunder då han skriker helt otröstligt också. Det finns ingenting som hjälper förrän han somnar helt utmattad. Men jag försöker varje gång känna efter vad som hjälpte honom att komma till ro. Om jag kan undvika den totala förvtivlan nästa gång.
Arvid är ett utomhusbarn. Han sover allra bäst ute oavsett väder och tid på dygnet. Jag har kollat upp hur det ser ut med dagis framöver (ja, jag vet att det är lång tid kvar, men kolla kan man väl) och vi har endel friluftsdagis som jag tänker kontakta när det är dags.
Nu ska jag försöka tvätta mig och få på mig lite kläder. Kläder ja... Jag använder fortfarande mina mammabyxor då jag inte kommer i några andra kläder. Jag ska försöka pressa ner mig i ett par andra byxor så jag känner hur obekvämt det är och således kämpar lite hårdare för att göra något åt det. Jag ammar ju helt och pumpar dessutom överskottet till Neonatalavdelningen så banta har jag lovat att jag inte skall göra. Men för tusan... Jag ska ju gifta mig i augusti och vill i alla fall inte gå upp i vikt till dess. Jag kämpar vidare och skall försöka återkomma snart igen.
Under tiden hänvisar jag igen till min mobilblogg som uppdateras flera gånger varje dag.
Ann-Sofi
Kommentarer:
Postat av: mormor
Men viss är han väl världens sötaste goding.
Postat av: vicky
du kommer att vara toksnygg på bröllopet även om du inte bantar! de e jag stensäker på, du är ju så vacker! massa kramar från limhamn
Trackback