Övertid väntar...
...tror jag.
Inte mycket till förändring, och det hade jag kanske inte heller räknat med. Men från och med nu så går jag över tiden, liksom.
Så här såg jag ut i morse, måttligt road...
Må så gott alla... jag jobbar vidare!
Ann-Sofi
Inte mycket till förändring, och det hade jag kanske inte heller räknat med. Men från och med nu så går jag över tiden, liksom.
Så här såg jag ut i morse, måttligt road...
Må så gott alla... jag jobbar vidare!
Ann-Sofi
Vecka 40
Nu är jag här. I vecka 40. Tänk att jag trodde inte det när jag la upp blogginlägget med gravtestet i våras.
Vecka 40...
Jag har varit med om en resa jag aldrig, aldrig trodde att jag skulle få vara med om. Jag pratade om det med mina anhöriga för ett tag sedan då jag sa att det bara är ett och ett halvt år sedan jag var timmar ifrån att avsluta mitt liv. Den befriande känsla det var att ha bestämt sig. Att äntligen få slippa allt det mörka och jobbiga. Att äntligen känna att man valt rätt. Att valet att avsluta allt var behaglig.
Men så kom då min ängel. Gabriel. Han välte omkull allt, han rasade och rev alla mina fattade beslut och med sina vackra ögon och sin mjuka hand sa att han ville annorlunda. Och i och med det blev min resa och mina val helt andra än jag från början planerat. Livet stod framför mig och var plötsligt värt att kämpa för.
Det är bara ett och ett halvt år sedan...
Jag blev gravid i slutet av april förra året. Tillsammans med min drömprins har vi skapat ett nytt liv. Ett liv som under 40 veckor vuxit inuti mig och är redo att vilken dag som helst få träffa oss för första gången!
Jag ska bli mamma! Andreas, min älskade, ska bli pappa. När som helst!
Mina krämpor sätter stopp för ett normalt liv nu. Jag blir mer och mer bunden till hemmet och jag får med yttersta möda och kryckorna, gott om tid och ett stort tålamod ta mig annorstädes vid behov.
Bäbisen, min älskade bäbis, möblerar om mest hela tiden och det är en så himla häftig upplevelse när magen plötsligt ändrar form, sammadragningarna bara är i halva magen och den ibland blir alldeles kantig. De stunderna gör att smärtan går att genomlida. Efter halkolyckan har smärtorna i symfysen ökat olustigt mycket. Ryggslutet är bara en enda stor molande värkade muskel och det är lite tungt att andas emellanåt. Det är så det är bara... Men tyvärr så blir jag alldeles för påverkad av det för att bara lägga det åt sidan och strunta i det. Andreas drar ett superlass här hemma, även om han inte tycker det själv. Det är min känsla inuti som säger att jag måste kunna mer!
Vecka 40 ja... Det kan ju dra ut på tiden och vi går över två veckor. Vår barnmorska trodde inte vi skulle gå full tid, men se där fick hon fel! Hoppas inte hon har fel ang bäbisens storlek för hon säger varje gång vi ses att det är en lagom stor bäbis. Hon tror inte att den kommer att väga över 3800gram vid födseln.
Jag kollar på webbisarna varje dag och drömmer om att vår bild ska vara där. Jag undrar ju också NÄR vi kommer att åka... NÄR vår bäbis anländer...
Jag har dragit på mig galet mycket vatten och fötterna är så svullna emellanåt. Jag har känselbortfall i händerna som också är orsakat av vattenansamling. Det enda som är positivit med det är att jag snabbt kissar ut svullnaden så fort bäbisen är ute. Det går fortare att bli av med vatten än fett...
Så här såg mina fötter ut igår:
Vecka 40... Ja jag säger då det...
Ann-Sofi
Vecka 40...
Jag har varit med om en resa jag aldrig, aldrig trodde att jag skulle få vara med om. Jag pratade om det med mina anhöriga för ett tag sedan då jag sa att det bara är ett och ett halvt år sedan jag var timmar ifrån att avsluta mitt liv. Den befriande känsla det var att ha bestämt sig. Att äntligen få slippa allt det mörka och jobbiga. Att äntligen känna att man valt rätt. Att valet att avsluta allt var behaglig.
Men så kom då min ängel. Gabriel. Han välte omkull allt, han rasade och rev alla mina fattade beslut och med sina vackra ögon och sin mjuka hand sa att han ville annorlunda. Och i och med det blev min resa och mina val helt andra än jag från början planerat. Livet stod framför mig och var plötsligt värt att kämpa för.
Det är bara ett och ett halvt år sedan...
Jag blev gravid i slutet av april förra året. Tillsammans med min drömprins har vi skapat ett nytt liv. Ett liv som under 40 veckor vuxit inuti mig och är redo att vilken dag som helst få träffa oss för första gången!
Jag ska bli mamma! Andreas, min älskade, ska bli pappa. När som helst!
Mina krämpor sätter stopp för ett normalt liv nu. Jag blir mer och mer bunden till hemmet och jag får med yttersta möda och kryckorna, gott om tid och ett stort tålamod ta mig annorstädes vid behov.
Bäbisen, min älskade bäbis, möblerar om mest hela tiden och det är en så himla häftig upplevelse när magen plötsligt ändrar form, sammadragningarna bara är i halva magen och den ibland blir alldeles kantig. De stunderna gör att smärtan går att genomlida. Efter halkolyckan har smärtorna i symfysen ökat olustigt mycket. Ryggslutet är bara en enda stor molande värkade muskel och det är lite tungt att andas emellanåt. Det är så det är bara... Men tyvärr så blir jag alldeles för påverkad av det för att bara lägga det åt sidan och strunta i det. Andreas drar ett superlass här hemma, även om han inte tycker det själv. Det är min känsla inuti som säger att jag måste kunna mer!
Vecka 40 ja... Det kan ju dra ut på tiden och vi går över två veckor. Vår barnmorska trodde inte vi skulle gå full tid, men se där fick hon fel! Hoppas inte hon har fel ang bäbisens storlek för hon säger varje gång vi ses att det är en lagom stor bäbis. Hon tror inte att den kommer att väga över 3800gram vid födseln.
Jag kollar på webbisarna varje dag och drömmer om att vår bild ska vara där. Jag undrar ju också NÄR vi kommer att åka... NÄR vår bäbis anländer...
Jag har dragit på mig galet mycket vatten och fötterna är så svullna emellanåt. Jag har känselbortfall i händerna som också är orsakat av vattenansamling. Det enda som är positivit med det är att jag snabbt kissar ut svullnaden så fort bäbisen är ute. Det går fortare att bli av med vatten än fett...
Så här såg mina fötter ut igår:
Vecka 40... Ja jag säger då det...
Ann-Sofi
Dagens Ros
...till Birgit Olsson på Försäkringskassan i karlskrona som uppmärksammade ett fel i min utbetalning och rättade till det med omedelbar verkan, utan att jag behövde påpeka det. När jag ringde för förfrågan var felet redan åtgärdat!
Tack också för din trevliga och glada telefonröst! Det är enkelt att bli glad av sånt!
TACK!
Ann-Sofi
Tack också för din trevliga och glada telefonröst! Det är enkelt att bli glad av sånt!
TACK!
Ann-Sofi
När man har tråkigt...
...får man roa sig bäst man kan.
Min Obelix-look-a-like:
Ikväll jobbar Andreas och jag är ensam. Tack och lov har jag haft handbolls-EM som sällskap och hetsat upp mig mot de kaxiga tyskarna. Mycket tråkigt att Sverige förlorade, men trots det är jag grymt impad av våra svenska pojkar!
Jag har städat min garderob och ätit sushi...
Ingen vattenavgång och inga värkar. Såååå tråkigt!
Ann-Sofi
Min Obelix-look-a-like:
Ikväll jobbar Andreas och jag är ensam. Tack och lov har jag haft handbolls-EM som sällskap och hetsat upp mig mot de kaxiga tyskarna. Mycket tråkigt att Sverige förlorade, men trots det är jag grymt impad av våra svenska pojkar!
Jag har städat min garderob och ätit sushi...
Ingen vattenavgång och inga värkar. Såååå tråkigt!
Ann-Sofi
Försämring
Ja, alltså det kanske låter lite värre än vad det är, men faktum är att jag i min symfys mår mycket sämre än tidigare och detta beror på en halkolycka jag drabbades av igår.
Jag skulle köra Andreas till jobbet på morgonen och minusgraderna och pudret på gatan var ett faktum när klockan var halv sju.
Sakta tar jag mig mot bilen och går så försiktigt jag kan. Men under mig är det plötsligt en isfläck under pudret och mina fötter glider isär. Jag ramlar inte men rycker till mycket kraftigt med bäckenet och känner hur lederna får sig en rejäl smäll. Fogen framtill som sitter i blygdbenet är redan så uppmjukad och ganska ömtålig och med en ansträngning som det blev igår så känns det som om jag gick av på mitten. Sen blev jag ganska rädd också. Tänk om jag hade ramlat rakt fram och landat på magen...
Jag tog mig i alla fall in i bilen och körde Andreas till jobbet. Senare på förmiddagen skulle jag på fotvård och bestämde mig ändå för att åka dit. Det var skönt med lite fotvård men när jag skulle ta mig därifrån kände jag att smällen på morgonen tog ut sin rätt.
Med samlad kraft tog jag mig hem och rinde förlossningen. Egentligen vet jag ju att det inte är mycket man kan göra, men jag kände ändå att jag ville ringa och berätta. OM jag skulle börja blöda eller få vattenavgång så var det bra att jag redan hade ringt in och berättat om halkan.
De säger vad jag trodde de skulle säga; att jag kan ta två panodil och ta en dag i taget...
Jaha... så sitter jag här och kan hjälpligt ta mig till toa.
Jag har tänkt hela natten att jag önskar så himla mycket att det sätter igång snart. Det börjar bli ganska påfrestande att vara så bunden till hemmet. Jag längtar efter att kunna röra mig, ta en promenad, kvista ner i tvätttugan, städa...
Jag sitter mjukt med fötterna högt och är lite ensam idag...
Nån som vill dricka en kopp kaffe med mig?
Ann-Sofi
Jag skulle köra Andreas till jobbet på morgonen och minusgraderna och pudret på gatan var ett faktum när klockan var halv sju.
Sakta tar jag mig mot bilen och går så försiktigt jag kan. Men under mig är det plötsligt en isfläck under pudret och mina fötter glider isär. Jag ramlar inte men rycker till mycket kraftigt med bäckenet och känner hur lederna får sig en rejäl smäll. Fogen framtill som sitter i blygdbenet är redan så uppmjukad och ganska ömtålig och med en ansträngning som det blev igår så känns det som om jag gick av på mitten. Sen blev jag ganska rädd också. Tänk om jag hade ramlat rakt fram och landat på magen...
Jag tog mig i alla fall in i bilen och körde Andreas till jobbet. Senare på förmiddagen skulle jag på fotvård och bestämde mig ändå för att åka dit. Det var skönt med lite fotvård men när jag skulle ta mig därifrån kände jag att smällen på morgonen tog ut sin rätt.
Med samlad kraft tog jag mig hem och rinde förlossningen. Egentligen vet jag ju att det inte är mycket man kan göra, men jag kände ändå att jag ville ringa och berätta. OM jag skulle börja blöda eller få vattenavgång så var det bra att jag redan hade ringt in och berättat om halkan.
De säger vad jag trodde de skulle säga; att jag kan ta två panodil och ta en dag i taget...
Jaha... så sitter jag här och kan hjälpligt ta mig till toa.
Jag har tänkt hela natten att jag önskar så himla mycket att det sätter igång snart. Det börjar bli ganska påfrestande att vara så bunden till hemmet. Jag längtar efter att kunna röra mig, ta en promenad, kvista ner i tvätttugan, städa...
Jag sitter mjukt med fötterna högt och är lite ensam idag...
Nån som vill dricka en kopp kaffe med mig?
Ann-Sofi
Vecka 39
...består egentligen av en enda lång väntan. I gårkväll hade jag kraftiga, regelbundna sammandragningar var femte minut ungefär. Men inga värkar direkt. Jag har som kraftig mensvärk hela tiden och sammandragningarna kommer ju mer och mer frekvent. Jag har trots allt haft en lång paus under natten, men jag känner att det trycker på igen, precis som det gjorde igåk kväll. Och den stora skillnaden i det är ju att sammandragningarna har velat vänta till eftermiddagarna tidigare, men har således börjat redan nu på morgonen denna dag. Vi får väl se vad som händer...
Inget är som väntans tider sägs det, men nu tycker jag verkligen att det räcker. Igår tog vi en igångsättningspromenad och jag trotsade allt vad foglossningar, tyngdlag och smärta heter, tog mina kryckor och Andreas med mig och gick hela 1,5 km. Det tog ju några timmar men jag gjorde det i alla fall!
Allt är färdigt för avfärd till förlossningen och väskan, bilstolen, kameran och TENS-apparaten ligger i hallen!
Jag känner ju stora förändringar i min kropp och jag vet att det är grejjer på gång! Det känner jag. Men denna ovissheten ändå alltså...
Att verkligen inte veta när det drar igång på riktigt, det är både häftigt och jättedrygt. En kollega messade igår och frågade om jag orkade träffas idag.
-Självklart! Andreas arbetar och jag är hemma själv hela dagen! Och det är ju kanon med lite sälle så tiden går fortare! Så nu ska jag bädda och plocka undan litegrand innan hon kommer efter kl 13.
Magen och jag i vecka 39:
Ann-Sofi
Inget är som väntans tider sägs det, men nu tycker jag verkligen att det räcker. Igår tog vi en igångsättningspromenad och jag trotsade allt vad foglossningar, tyngdlag och smärta heter, tog mina kryckor och Andreas med mig och gick hela 1,5 km. Det tog ju några timmar men jag gjorde det i alla fall!
Allt är färdigt för avfärd till förlossningen och väskan, bilstolen, kameran och TENS-apparaten ligger i hallen!
Jag känner ju stora förändringar i min kropp och jag vet att det är grejjer på gång! Det känner jag. Men denna ovissheten ändå alltså...
Att verkligen inte veta när det drar igång på riktigt, det är både häftigt och jättedrygt. En kollega messade igår och frågade om jag orkade träffas idag.
-Självklart! Andreas arbetar och jag är hemma själv hela dagen! Och det är ju kanon med lite sälle så tiden går fortare! Så nu ska jag bädda och plocka undan litegrand innan hon kommer efter kl 13.
Magen och jag i vecka 39:
Ann-Sofi
Tack för alla mail som skickats till mig under året!
Ett stort tack till alla som skickat mig emails under året som gick... Jag måste först sända ett speciellt tack till den som skickade mailet ang. kiss i klistret på kuverten, ber nu alltid någon annan slicka mina brev.
Jag har numera inga sparade pengar eftersom jag gav allt till en sjuk flicka (Penny Brown) som var nära att dö på ett sjukhus för
1 387 258:e gången.
Inte har det kommit några pengar från Nigeria banken som ville dela 7 miljoner dollar med mig för att jag låtsades att vara en bortkommen släkting till en kund som dött.
Jag behöver inte längre oroa mig för min själ eftersom jag har 363 214 änglar som ser efter mig och ett helgon som garanterat mig lycka. Jag har också under året lärt mig att mina böner bara får svar om jag sänder mailet vidare till 7 av mina vänner inom 5 minuter
Jag dricker inte Coca Cola längre eftersom jag kan rengöra toaletten med det. Jag kan inte längre köpa bensin utan att prata med någon som kan vakta bilen medan jag går in på macken och betalar, så att inte någon seriemördare kryper in i baksätet.
Jag kan inte längre gå till ett varuhus eftersom någon kan droga mig med parfymprover och sedan råna mig.
Jag kan inte längre svara i telefonen eftersom någon kan be mig slå ett nummer som gör att jag få en telefonräkning för samtal från Jamaica, Uganda, Singapore eller Uzbekistan .
Ett speciellt Tack till dig som skickade mailet om den afrikanska spindeln, nu kan jag inte använda någon annan toalett förutom min egen, eftersom spindeln kan sitta under toalettringen och biter den mig i rumpan dör jag direkt.
OCH du tack för dina goda råd...
Jag kan inte ens plocka upp en 20:a som jag tappar på parkeringsplatsen, eftersom att det antagligen finns en sexförbrytare i buskarna som väntar på att jag ska böja mig framåt...
Å du...
OM du inte sänder detta e-mail till minst 144 000 personer inom de närmsta 70 minuterna kommer en skata med smittsam diarree landa på ditt huvud och du blir aldrig frisk igen... Jag vet att det låter otroligt men det har faktiskt hänt en grannes, före detta grannes, ex flickväns mammas andra mans kusins frisör.
By the way... en syd amerikansk forskare har efter långa studier har upptäckt att människor med låg IQ som har oregelbundet sex alltid läser mail med handen på musen...
Å du försök inte att skylla ifrån dig... det är för sent...
Ann-Sofi
Vecka 38
Så var vi då inne i vecka 38 och allt känns som om det inte skulle ta slut... Emellanåt skojar vi och säger att "det blir nog inget"!
Overklighetskänslan kommer krypande allt oftare och vi drömmer oss långt in i framtiden när det egentligen bara handlar om ett par, tre veckor kanske.
Det kan förvisso redan komma idag... vem vet!
Jag mår som jag mår. Smärtorna i symfysen sätter större och större stopp för mig och jag tar mig hjälpligt fram inom- och utomhus. Kryckorna blir ett inslag allt oftare varje dag och nattetid tar jag mig knappt ur bädden.
Igår var vi på studiebesök på förlossningen och BB vilket jag tyckte var jättespännande. Vi fick se de olika rummen, fick information om de olika rutinerna och hur vi ska förhålla oss i de olika skeenden. Det fanns ett mysigt rum med ett stort badkar, en gungstol, softade lampor och stearinljus. Specialstolar där man kan sitta bekvämt och ändå luta sig tillbaka för att "vila sig" igenom en värk.
Läser man hur bäbisen har det nu i vecka 38 ser man att allt är liksom färdigt nu. Nu väntar vi bara... Och vilken väntan sen. Trots att vi vet att det är två veckor kvar till fullgången tid så tycker vi att det borde komma NU!!!!!
Vi har packat ner allt vi kan komma på att vi kanske vill eller verkligen behöver på förlossningen och BB och pärmen med vår journal ligger redan i bilen. En kollega har fixat några skyddsflak som jag kan ha att sitta på i bilen om vattnet skulle gå innan vi kommer in till förlossningen.
Såhär beskriver gravidsidan v 38:
Vid varje Mvc-besök görs de vanliga rutinkontrollerna av ditt blodvärde, blodtryck, barnets hjärtfrekvens, position och tillväxt. En del kvinnor upplever att de känner sig nedstämda mot slutet av graviditeten. Orsakerna kan vara en mängd olika saker: oro inför förlossningen, trötthet på grund av sömnbrist och längtan efter att graviditeten ska vara över. Försök att få tid för dig själv och tala med din barnmorska på MVC. Mot slutet av graviditeten undersöker barnmorskan hur barnet ligger och för omföderskor vars barn inte fixerat sig, är det inte ovanligt att det sker först när värkarna börjat. Många kvinnor upplever en surrande känsla i slidan när barnets huvud stöter emot musklerna i bäckenbotten och ev. obehag när man sätter sig för snabbt på en hård stol.
Barnet är ca 36 cm från huvud till stjärt och vikten ungefär 3,2 kg. Barnet vikt ökar snabbt. Det kan växa med upp till 28 g om dagen. Barnet rör sig mindre nu. De stora kroppsrörelser du kände tidigare är små stötar från fötter och knän. Alla inre organ är färdigbildade och i tarmarna finns en grönsvart, klibbig avfallssubstans som kallas barnbeck eller mekonium. Det består av utsöndringar från matsmältningssystemet blandat med lanugohår, gallpigment och celler från tarmväggen. Barnbecket kommer att tömmas ut antingen före eller efter födseln.
Vid det här laget kan din barnmorska förmodligen säga på ett ungefär hur stort barnet är. Men glöm inte att det bara är en uppskattning. Exakt hur stort barnet är kan ingen säga innan det föds. Nu börjar moderkakan åldras och dess uppdrag att förse ditt barn med näring är snart avslutat. Då den blir sämre på att överföra näringsämnen så kan det finnas blodklumpar och förkalkade fläckar på dess utsida.
Ann-Sofi
Overklighetskänslan kommer krypande allt oftare och vi drömmer oss långt in i framtiden när det egentligen bara handlar om ett par, tre veckor kanske.
Det kan förvisso redan komma idag... vem vet!
Jag mår som jag mår. Smärtorna i symfysen sätter större och större stopp för mig och jag tar mig hjälpligt fram inom- och utomhus. Kryckorna blir ett inslag allt oftare varje dag och nattetid tar jag mig knappt ur bädden.
Igår var vi på studiebesök på förlossningen och BB vilket jag tyckte var jättespännande. Vi fick se de olika rummen, fick information om de olika rutinerna och hur vi ska förhålla oss i de olika skeenden. Det fanns ett mysigt rum med ett stort badkar, en gungstol, softade lampor och stearinljus. Specialstolar där man kan sitta bekvämt och ändå luta sig tillbaka för att "vila sig" igenom en värk.
Läser man hur bäbisen har det nu i vecka 38 ser man att allt är liksom färdigt nu. Nu väntar vi bara... Och vilken väntan sen. Trots att vi vet att det är två veckor kvar till fullgången tid så tycker vi att det borde komma NU!!!!!
Vi har packat ner allt vi kan komma på att vi kanske vill eller verkligen behöver på förlossningen och BB och pärmen med vår journal ligger redan i bilen. En kollega har fixat några skyddsflak som jag kan ha att sitta på i bilen om vattnet skulle gå innan vi kommer in till förlossningen.
Såhär beskriver gravidsidan v 38:
Vid varje Mvc-besök görs de vanliga rutinkontrollerna av ditt blodvärde, blodtryck, barnets hjärtfrekvens, position och tillväxt. En del kvinnor upplever att de känner sig nedstämda mot slutet av graviditeten. Orsakerna kan vara en mängd olika saker: oro inför förlossningen, trötthet på grund av sömnbrist och längtan efter att graviditeten ska vara över. Försök att få tid för dig själv och tala med din barnmorska på MVC. Mot slutet av graviditeten undersöker barnmorskan hur barnet ligger och för omföderskor vars barn inte fixerat sig, är det inte ovanligt att det sker först när värkarna börjat. Många kvinnor upplever en surrande känsla i slidan när barnets huvud stöter emot musklerna i bäckenbotten och ev. obehag när man sätter sig för snabbt på en hård stol.
Barnet är ca 36 cm från huvud till stjärt och vikten ungefär 3,2 kg. Barnet vikt ökar snabbt. Det kan växa med upp till 28 g om dagen. Barnet rör sig mindre nu. De stora kroppsrörelser du kände tidigare är små stötar från fötter och knän. Alla inre organ är färdigbildade och i tarmarna finns en grönsvart, klibbig avfallssubstans som kallas barnbeck eller mekonium. Det består av utsöndringar från matsmältningssystemet blandat med lanugohår, gallpigment och celler från tarmväggen. Barnbecket kommer att tömmas ut antingen före eller efter födseln.
Vid det här laget kan din barnmorska förmodligen säga på ett ungefär hur stort barnet är. Men glöm inte att det bara är en uppskattning. Exakt hur stort barnet är kan ingen säga innan det föds. Nu börjar moderkakan åldras och dess uppdrag att förse ditt barn med näring är snart avslutat. Då den blir sämre på att överföra näringsämnen så kan det finnas blodklumpar och förkalkade fläckar på dess utsida.
Ann-Sofi
Samma status
Ingen förändring sedan igår har hänt.
Detta kommer att dra ut på tiden. Jag börjar bli övertygad nu...
Övertygad och toksvullen. Fötterna är som en klase prinskorv på en vattenballong, ryggslut och symfys bränner och värker kraftigare än tidigare och kryckorna är mina nya vänner.
Åh vad jag önskar att det drog igång!
Ann-Sofi
Detta kommer att dra ut på tiden. Jag börjar bli övertygad nu...
Övertygad och toksvullen. Fötterna är som en klase prinskorv på en vattenballong, ryggslut och symfys bränner och värker kraftigare än tidigare och kryckorna är mina nya vänner.
Åh vad jag önskar att det drog igång!
Ann-Sofi
Det drar ihop sig...
Ikväll är det lördag och jag sitter framför TV´n och väntar på att Sagan om Konungens Återkomst ska börja. Andreas jobbar och det är väl med en smula spänning han åkte till jobbet ikväll.
Jag tror nämligen att slemproppen gick inann idag. Jag VET att det inte betyder så mycket, men om man slår ihop hur jag mår för övrigt så...
Sammadragningarna är jättekraftiga och det trycker på ganska mycket mer än det tidigare gjort. Nu kan jag inte gå utan kryckor längre.
Det har börjat sticka och domna nertill och bakpå skinkorna, och det har jag också läst är ett tecken på att förändringar är på gång! Likaså när det börjar göra ont i ryggslutet. Det har det gjort idag.
Så... Det drar ihop sig, som flickan sa...
Ann-Sofi
Jag tror nämligen att slemproppen gick inann idag. Jag VET att det inte betyder så mycket, men om man slår ihop hur jag mår för övrigt så...
Sammadragningarna är jättekraftiga och det trycker på ganska mycket mer än det tidigare gjort. Nu kan jag inte gå utan kryckor längre.
Det har börjat sticka och domna nertill och bakpå skinkorna, och det har jag också läst är ett tecken på att förändringar är på gång! Likaså när det börjar göra ont i ryggslutet. Det har det gjort idag.
Så... Det drar ihop sig, som flickan sa...
Ann-Sofi
Vad är det?
Jag har ganska ont i magen. Nere i magen. Jag gissar att det kallas förvärkar och kraftiga sammandragningar, men inte vet jag hur det ska kännas på riktigt. Hur det kommer att kännas när jag väl reagerar på de riktiga värkarna. Hur är skillnaden?
Det pressar och trycker på ganska hårt nu och jag tycker bara det blir värre och värre. Det är svårt att "klocka" smärtorna också då det mer eller mindre gör ont hela tiden, men i olika intens...
Är det något på gång eller är det bara bäbisen som skojar med mig?
Ann-Sofi
Vecka 37
Kan ni tänka er... Jag har tre, TRE veckor kvar av min graviditet sedan börjar ett helt nytt liv för mig och min älskade Andreas. Ja, jag vet... tre, fyra eller kanske fem veckor kan det också bli. Men vi vill ändå njuta av tanken att det närmar sig sådär raskt.
Det har hänt ruskigt mycket med magen sista veckan. Jag har, som jag skrev i ett tidigare inlägg, sjunkit ner med magen ganska bra och det trycker på rejält neråt nu.
De senaste dagarna har förvärkarna och sammandragningarna ökat ganska rejält i frekvens och numer kommer de även i vila ganska ofta. Igårkväll trodde jag att det var dags alltså! Shit pommesfrites vad det höll på. Det gör ju inte ont, så där smärtsamt ont, men det suger neråt, trycker på och ger mig ilningar liksom. Och denna gräsliga smärta i symfysen. Varje steg jag tar känns som om jag ska gå av på mitten. Tänk er en kraftigt stukad fot som du sedan råkar vricka till igen... Den smärtan är ganska jämförbar... Ingen höjdare alltså. Och det börjar verkligen visa sig nu och ta ut sin rätt på mig och mitt humör. Det börjar bli riktigt tröttsamt med smärtorna och jag längtar efter lite vila! Ett par timmar utan smärta.
Och så längtar vi ju efter bäbisen!!!! Igår var vi på kalas hos min bror då han fyllde 33 den 3:e januari! Grattis i efterskott lillebror! I alla fall så var ett kompispar till brorsan där som också väntar barn. De har dessutom gått över tiden 6 dagar, men allt var lugnt och fint. Hon hade en sån liten söt kula på magen och verkade inte ha gått upp något nämnvärt i vikt. Inga vattenansamlingar eller fettvalkar där inte...
Inatt vaknade jag och kunde inte ligga längre, steg upp och fixade lite fika. På med datorn och kollade de vanligastge sidorna och vad skådar mitt öga när jag går in på Blekinges Webbisar... Jodå! Tjugo över ett inatt föddes deras son! Jag var ju på samma fest som de igår!!!! Jösses vad häftigt!
Varmt grattis till Olle och Sara! Nu har lilla Ebba blivit storasyster!
Detta gör ju att jag längtar ännu mer efter vår bäbis! Jag har packat om BB-väskan, bäddat om vaggan och plockat, fixat och donat bland babysakerna på skötbordet och i skötväskan. Det är så himla mysigt och jag kan sitta och drömma mig bort och längta när jag tittar ner i den tomma men ack så vackra vaggan!
Jag längtar efter att kunna röra mig igen. Gå på promenad och kunna GÅ och handla! Det tar mig på tok för lång tid att bara ta mig till bilen nere på parkeringen. Jag längtar efter att få lite snabbt tassa ner i tvättstugan, röja undan lite i hemmet och göra en massa "passa på" saker.
Vi går ju för jössenamn in i vecka 37! Det är ju helt obegripligt! Obegripligt och helt underbart! Jag längtar efter att få ringa till mamma och pappa och säga att de blivit mormor och morfar. Jag längtar efter att få ringa lillebror... Morbror P-O!!! Hahaha! Åh vad häftigt!
Buken är ganska spänd på bilden kan jag säga! Sammandragningarna avlöste varandra hela kvällen!
Så här beskrivs v 37 på nätet:
Du fortsätter att gå på kontroll varje eller varannan vecka. Barnets vikt och position kontrolleras vid varje MVC-besök. Den här veckan är en lämplig tid att gå på studiebesök på den förlossningsavdelning där du tänker föda. Nu är det vanligt att känna förvärkar. Livmodern blir hård i ungefär 30 sekunder och sedan slappnar den av. Dessa sammandragningar ska inte göra ont. Ofta stiger nu känslan av spänning och förväntan ju närmare förlossningen du kommer. För att göra sig beredd på vad som kommer att hända med din kropp närmast efter att du fött kan boken med namnet Sedan du fött rekomenderas. Den finns att köpa i vår Graviditets Shop.
Barnet är ca 35 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 3 kg. Nu betraktas barnet som fullgånget och är redo för sin resa till livet utanför livmodern. Om barnet ligger med stjärten eller fötterna först så erbjuds du kanske en yttre vändning nu. Det vill säga en läkare försöker genom mild massage att vända barnet så huvudet ligger nedåt mot bäckenöppningen. Får du värkar i denna vecka försöker man inte hindra förlossningen från att komma igång. Det finns forskning som tyder på att barnet själv producerar hormoner vilket signalerar att det är för trångt och det leder till start av värkar.
Under graviditetens större del har barnet förlitat sig på dig för att slippa infektioner, men under tiden har hon eller han också byggt upp sitt eget immunsystem. Efter födseln fortsätter detta att utvecklas och stärks även genom amning. Den första mjölken som kommer ur dina bröst kallas råmjölk och är rik på näring och antikroppar. Den egentliga modersmjölken kommer igång två - tre dygn efter förlossningen med hjälp av barnets aktiva sugande på brösten. Mjölken är näringsmässigt väl sammansatt, ger ett bra skydd mot infektioner och stärker barnets immunförsvar. Barnet brukar nu träna sig på att andas men eftersom det varken har luft i eller utanför lungorna resulterar detta ofta i fostervatten i strupen med hicka som följd. Detta är helt normalt och inget att oroa sig för.
God fortsättning på det nya året! Idag ska vi plocka ner lite jul i hemmet!
Ann-Sofi och Andreas
Det har hänt ruskigt mycket med magen sista veckan. Jag har, som jag skrev i ett tidigare inlägg, sjunkit ner med magen ganska bra och det trycker på rejält neråt nu.
De senaste dagarna har förvärkarna och sammandragningarna ökat ganska rejält i frekvens och numer kommer de även i vila ganska ofta. Igårkväll trodde jag att det var dags alltså! Shit pommesfrites vad det höll på. Det gör ju inte ont, så där smärtsamt ont, men det suger neråt, trycker på och ger mig ilningar liksom. Och denna gräsliga smärta i symfysen. Varje steg jag tar känns som om jag ska gå av på mitten. Tänk er en kraftigt stukad fot som du sedan råkar vricka till igen... Den smärtan är ganska jämförbar... Ingen höjdare alltså. Och det börjar verkligen visa sig nu och ta ut sin rätt på mig och mitt humör. Det börjar bli riktigt tröttsamt med smärtorna och jag längtar efter lite vila! Ett par timmar utan smärta.
Och så längtar vi ju efter bäbisen!!!! Igår var vi på kalas hos min bror då han fyllde 33 den 3:e januari! Grattis i efterskott lillebror! I alla fall så var ett kompispar till brorsan där som också väntar barn. De har dessutom gått över tiden 6 dagar, men allt var lugnt och fint. Hon hade en sån liten söt kula på magen och verkade inte ha gått upp något nämnvärt i vikt. Inga vattenansamlingar eller fettvalkar där inte...
Inatt vaknade jag och kunde inte ligga längre, steg upp och fixade lite fika. På med datorn och kollade de vanligastge sidorna och vad skådar mitt öga när jag går in på Blekinges Webbisar... Jodå! Tjugo över ett inatt föddes deras son! Jag var ju på samma fest som de igår!!!! Jösses vad häftigt!
Varmt grattis till Olle och Sara! Nu har lilla Ebba blivit storasyster!
Detta gör ju att jag längtar ännu mer efter vår bäbis! Jag har packat om BB-väskan, bäddat om vaggan och plockat, fixat och donat bland babysakerna på skötbordet och i skötväskan. Det är så himla mysigt och jag kan sitta och drömma mig bort och längta när jag tittar ner i den tomma men ack så vackra vaggan!
Jag längtar efter att kunna röra mig igen. Gå på promenad och kunna GÅ och handla! Det tar mig på tok för lång tid att bara ta mig till bilen nere på parkeringen. Jag längtar efter att få lite snabbt tassa ner i tvättstugan, röja undan lite i hemmet och göra en massa "passa på" saker.
Vi går ju för jössenamn in i vecka 37! Det är ju helt obegripligt! Obegripligt och helt underbart! Jag längtar efter att få ringa till mamma och pappa och säga att de blivit mormor och morfar. Jag längtar efter att få ringa lillebror... Morbror P-O!!! Hahaha! Åh vad häftigt!
Buken är ganska spänd på bilden kan jag säga! Sammandragningarna avlöste varandra hela kvällen!
Så här beskrivs v 37 på nätet:
Du fortsätter att gå på kontroll varje eller varannan vecka. Barnets vikt och position kontrolleras vid varje MVC-besök. Den här veckan är en lämplig tid att gå på studiebesök på den förlossningsavdelning där du tänker föda. Nu är det vanligt att känna förvärkar. Livmodern blir hård i ungefär 30 sekunder och sedan slappnar den av. Dessa sammandragningar ska inte göra ont. Ofta stiger nu känslan av spänning och förväntan ju närmare förlossningen du kommer. För att göra sig beredd på vad som kommer att hända med din kropp närmast efter att du fött kan boken med namnet Sedan du fött rekomenderas. Den finns att köpa i vår Graviditets Shop.
Barnet är ca 35 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 3 kg. Nu betraktas barnet som fullgånget och är redo för sin resa till livet utanför livmodern. Om barnet ligger med stjärten eller fötterna först så erbjuds du kanske en yttre vändning nu. Det vill säga en läkare försöker genom mild massage att vända barnet så huvudet ligger nedåt mot bäckenöppningen. Får du värkar i denna vecka försöker man inte hindra förlossningen från att komma igång. Det finns forskning som tyder på att barnet själv producerar hormoner vilket signalerar att det är för trångt och det leder till start av värkar.
Under graviditetens större del har barnet förlitat sig på dig för att slippa infektioner, men under tiden har hon eller han också byggt upp sitt eget immunsystem. Efter födseln fortsätter detta att utvecklas och stärks även genom amning. Den första mjölken som kommer ur dina bröst kallas råmjölk och är rik på näring och antikroppar. Den egentliga modersmjölken kommer igång två - tre dygn efter förlossningen med hjälp av barnets aktiva sugande på brösten. Mjölken är näringsmässigt väl sammansatt, ger ett bra skydd mot infektioner och stärker barnets immunförsvar. Barnet brukar nu träna sig på att andas men eftersom det varken har luft i eller utanför lungorna resulterar detta ofta i fostervatten i strupen med hicka som följd. Detta är helt normalt och inget att oroa sig för.
God fortsättning på det nya året! Idag ska vi plocka ner lite jul i hemmet!
Ann-Sofi och Andreas
Besök hos barnmorskan
Idag har vi varit hos barnmorskan och klämt, mätt, lyssnat och pratat.
Mitt blodtryck är alldeles förträffligt: 125/75, pulsen 85. Jag har gått upp tre kilo de sista 6 veckorna vilket är fantastiskt bra, tycker både jag och barnmorskan. Jag lämnade ett urinprov också där det tyvärr visade på ganska kraftigt förhöjda vita, så de har skickat ett prov.
I morgon ska jag lämna ett blodgruppering till. Det ska visst vara så eftersom jag är negativ.
Bäbisen fixerade sig för ett par veckor sedan, och har nu vänt sig helt så ryggen på bäbisen är rakt fram. Min barnmorska sa att livmodern "sjunkit" fyra fingerbreddar och att det är ganska mycket bäbis nere i bäckenet nu. Och det är ju precis sådär jag känner det. Det trycker på och gungar neråt hela tiden. Mamma sa idag att det syns så tydligt att jag bär bäbisen långt ner och långt fram, liksom.
Jag var på en liten shoppingrunda idag. Det tog en herrans tid då fogarna inte alls var samarbetsvilliga. Men jag ville verkligen handla. På inköpslistan stod bland annat: blöjor, Inotyolsalva, febertermometer, nagelsax, tvättlappar, babyolja, skötväska, hud- och hårvårdsprodukter till de blivande föräldrarna att ha på BB.
Oj vad härligt det var att handla det där sista! Nu har jag allt, tror jag. Jag hittade en liten brun och vitrandig hjälmmössa också och en liten, liten scarfs. Jo, jag handlade det också.
Nu har jag ruskigt ont och vilar mest. Nu kan bäbisen komma precis närhelst den vill. Tyvärr så tror jag inte att vi kan påverka nedkomsten, men vi är ganska sugna på att prova...
Idag ser jag ut så här:
Ann-Sofi
Mitt blodtryck är alldeles förträffligt: 125/75, pulsen 85. Jag har gått upp tre kilo de sista 6 veckorna vilket är fantastiskt bra, tycker både jag och barnmorskan. Jag lämnade ett urinprov också där det tyvärr visade på ganska kraftigt förhöjda vita, så de har skickat ett prov.
I morgon ska jag lämna ett blodgruppering till. Det ska visst vara så eftersom jag är negativ.
Bäbisen fixerade sig för ett par veckor sedan, och har nu vänt sig helt så ryggen på bäbisen är rakt fram. Min barnmorska sa att livmodern "sjunkit" fyra fingerbreddar och att det är ganska mycket bäbis nere i bäckenet nu. Och det är ju precis sådär jag känner det. Det trycker på och gungar neråt hela tiden. Mamma sa idag att det syns så tydligt att jag bär bäbisen långt ner och långt fram, liksom.
Jag var på en liten shoppingrunda idag. Det tog en herrans tid då fogarna inte alls var samarbetsvilliga. Men jag ville verkligen handla. På inköpslistan stod bland annat: blöjor, Inotyolsalva, febertermometer, nagelsax, tvättlappar, babyolja, skötväska, hud- och hårvårdsprodukter till de blivande föräldrarna att ha på BB.
Oj vad härligt det var att handla det där sista! Nu har jag allt, tror jag. Jag hittade en liten brun och vitrandig hjälmmössa också och en liten, liten scarfs. Jo, jag handlade det också.
Nu har jag ruskigt ont och vilar mest. Nu kan bäbisen komma precis närhelst den vill. Tyvärr så tror jag inte att vi kan påverka nedkomsten, men vi är ganska sugna på att prova...
Idag ser jag ut så här:
Ann-Sofi
Gott Nytt År!
Ikväll är det självaste nyårsafton och vi sitter i vår trygga goa vrå och mår alldeles förträffligt! Det är så skönt att få ta det lugnt tillsammans med Andreas, känna närheten, tryggheten och njuta av hur bra vi har det!
Vi har varit en sväng hos mamma och pappa under dagen men valde att åka hem ikväll, vilket jag tror var ett bra drag då det börjar bli minusgrader och lite lätt underkylt regn/snö och vi hade tre mil att köra.
Färden hem gick bra och det är skönt att vara hemma, som sagt!
Vi går dessutom in i v 36 idag. Detta innebär att det bara en en ynka månad kvar innan jag är fullgången. Känslan av förvärkar blir kraftigare och magen blir tyngre och tyngre...
Inte många tror att jag går full tid och det är så himla spännande. Vi har ju verkligen ingen aning!!!!
Foglossningen är värre än någonsin tidigare och jag klarar inte av att gå många meter i taget. Att resa sig från en stol, vända sig i bädden, ställa sig i badkaret, gå i trappor är ingen enkel match längre utan kräver ibland till och med lite planering.
Tack och lov blir det ett slut på eländet och något helt ljuvligt underbart kommer istället! Åh vad vi längtar...
Bäbisen är ju färdig nu och ska bara lägga på hullet lite och hur mycket vi än längtar så känner jag ändå att varje dag i magen är bra för bäbisen. Varje dag närmare v 40 som bebben finns inuti mig är bara av godo! Men oj vad vi tycker att tiden går sakta nu!
Min nattsömn är otroligt rubbad och jag sover mellan 4-5 timmar per natt. Totalt. Aldrig mer än två timmar åt gången. Det är ganska påfrestande, men jag försöker ändå se det som en inkörningsperiod för hur det kommer att bli sedan.
Så här beskriver gravids hemsida v 36:
Från och med nu går de flesta på kontroller en gång i veckan eller varannan vecka. Är detta din första graviditet har barnet förmodligen fixeras sig i bäckenöppningen nu. Magen sjunker ner och det blir lättare att andas men du kanske behöver kissa oftare.
Nattsömnen blir ofta avbruten då du behöver ändra läge med kroppen. I boken Mammapraktikan kan man bland annat läsa om praktiska sovställningar för höggravida. Passa annars på att fråga din barnmorska vid nästa besök. Det kan hända att du även drömmer mycket och att drömmarna är ovanligt livliga. Många är de tankar som du bearbetar inför förlossningen och den nya familjen.
Barnet är i princip helt fullgånget och väger ca 2,8 kg. Längden är ungefär 34 cm från huvud till stjärt. De sista veckorna ska barnet äta upp sig för att klara livet utanför livmodern. Vid det här laget har du märkt att barnets rörelser har förändrats, vilket beror på att det är trångt i livmodern. Du känner antagligen bara benen och fötterna som sparkar, huvudet som studsar mot bäckenbotten och armarna med svagare rörelser. Dock brukar rörelserna upplevas som kraftfullare och tydligare. Ofta kan man se konturerna av en armbåge eller häl som putar ut mot huden. Även om rörelserna ändrar karaktär bör ingen dag förflyta utan några livstecken från barnet. Kontakta din MVC inom 72timmar om rörelserna minskar i antal. De sista veckorna kan vara tröttsamma. Ditt barn kommer att vara tre gånger så tungt vid födseln jämfört med vad det var i v.28.
Gott Nytt År!
Ann-Sofi och Andreas
Vi har varit en sväng hos mamma och pappa under dagen men valde att åka hem ikväll, vilket jag tror var ett bra drag då det börjar bli minusgrader och lite lätt underkylt regn/snö och vi hade tre mil att köra.
Färden hem gick bra och det är skönt att vara hemma, som sagt!
Vi går dessutom in i v 36 idag. Detta innebär att det bara en en ynka månad kvar innan jag är fullgången. Känslan av förvärkar blir kraftigare och magen blir tyngre och tyngre...
Inte många tror att jag går full tid och det är så himla spännande. Vi har ju verkligen ingen aning!!!!
Foglossningen är värre än någonsin tidigare och jag klarar inte av att gå många meter i taget. Att resa sig från en stol, vända sig i bädden, ställa sig i badkaret, gå i trappor är ingen enkel match längre utan kräver ibland till och med lite planering.
Tack och lov blir det ett slut på eländet och något helt ljuvligt underbart kommer istället! Åh vad vi längtar...
Bäbisen är ju färdig nu och ska bara lägga på hullet lite och hur mycket vi än längtar så känner jag ändå att varje dag i magen är bra för bäbisen. Varje dag närmare v 40 som bebben finns inuti mig är bara av godo! Men oj vad vi tycker att tiden går sakta nu!
Min nattsömn är otroligt rubbad och jag sover mellan 4-5 timmar per natt. Totalt. Aldrig mer än två timmar åt gången. Det är ganska påfrestande, men jag försöker ändå se det som en inkörningsperiod för hur det kommer att bli sedan.
Så här beskriver gravids hemsida v 36:
Från och med nu går de flesta på kontroller en gång i veckan eller varannan vecka. Är detta din första graviditet har barnet förmodligen fixeras sig i bäckenöppningen nu. Magen sjunker ner och det blir lättare att andas men du kanske behöver kissa oftare.
Nattsömnen blir ofta avbruten då du behöver ändra läge med kroppen. I boken Mammapraktikan kan man bland annat läsa om praktiska sovställningar för höggravida. Passa annars på att fråga din barnmorska vid nästa besök. Det kan hända att du även drömmer mycket och att drömmarna är ovanligt livliga. Många är de tankar som du bearbetar inför förlossningen och den nya familjen.
Barnet är i princip helt fullgånget och väger ca 2,8 kg. Längden är ungefär 34 cm från huvud till stjärt. De sista veckorna ska barnet äta upp sig för att klara livet utanför livmodern. Vid det här laget har du märkt att barnets rörelser har förändrats, vilket beror på att det är trångt i livmodern. Du känner antagligen bara benen och fötterna som sparkar, huvudet som studsar mot bäckenbotten och armarna med svagare rörelser. Dock brukar rörelserna upplevas som kraftfullare och tydligare. Ofta kan man se konturerna av en armbåge eller häl som putar ut mot huden. Även om rörelserna ändrar karaktär bör ingen dag förflyta utan några livstecken från barnet. Kontakta din MVC inom 72timmar om rörelserna minskar i antal. De sista veckorna kan vara tröttsamma. Ditt barn kommer att vara tre gånger så tungt vid födseln jämfört med vad det var i v.28.
Gott Nytt År!
Ann-Sofi och Andreas
Nattlig oro
Jag sitter vaken nu. Klockan är halv tre och jag har varit vaken sedan strax efter ett. Jag försöker verkligen ligga kvar och somna om, men det går bara inte. Jag har ont i ryggen, är täppt i näsan, ligger inte bra, har klåda på ryggen, tänker mycket...
Så det är lika bra att sätta sig upp en stund. Det är ganska tungt att andas emellanåt och det underlättar om jag sitter i fåtöljen.
Det är så tråkigt bara, för den sömnen jag missar nu är den jag behöver så innerligt.
Det börjar bli drygt nu...
Ann-Sofi
Så det är lika bra att sätta sig upp en stund. Det är ganska tungt att andas emellanåt och det underlättar om jag sitter i fåtöljen.
Det är så tråkigt bara, för den sömnen jag missar nu är den jag behöver så innerligt.
Det börjar bli drygt nu...
Ann-Sofi
Långsamma dagar
Idag är det lördag och Andreas arbetar mellan 07 och 19. Hela långa dagen är jag ensam hemma. Tanken är att jag ska börja packa min BB-väska. Jag har i alla fall bestämt vad jag ska ha på mig. Jag vet att man fortfarande är stor och svullen efteråt så jag tänkte att jag packar ner ett par av mina mammabyxor. De är faktiskt himmelska att ha på sig. Jag har fått låna några amningströjor av en kompis, så de åker också ner i väskan.
Vi var och handlade lite kläder till bäbisen härom dagen, då vi tänkte att vi själva skulle fixa bäbisens första kläder. Det är inte så himla lätt att veta vilken storlek man ska handla. Men jag chansade på 50-56. Vi har nämligen större kläder här hemma redan och jag tänkte att bäbisen i alla fall kunde få åka hem i det mamma och pappa själva har handlat. Så de kläderna ska också packas ner.
Det finns många fina packlistor på internet med tips om vad som bör finnas med i väskan. Jag tänkte skriva ut en sådan lista faktiskt. Jag tycker det är jättesvårt att tänka på vad jag bör ha med mig. Vad vi behöver ha med oss.
Jag vill ha en liten väska med schampo, balsam, hudlotion och lite annat gott till mig och Andreas med också.
Ja, det är massor med saker. Tänkte i alla fall börja packa så smått idag.
Vecka 35+4
Jag tänkte också börja städa undan lite jul i hemmet. Inte allt, men ändå byta ut dukar, kasta överblommade hyacinter och få undan litegrand. Så jag har ändå lite att pyssla med denna lördag.
På måndag är det nyårsafton och vi ska åka ut till Bredäng och elda ris, grilla korv och umgås lite. Vi tänkte ta med oss bilbarnstolen då och öva oss på att spänna fast den i bilen. Vi fick tipset av kompisar. Det är bättre att öva innan än att stå tafatta och inte veta när bäbisen är i stolen.
I skrivande stund har jag TV4-Fakta på och det är förlossningsprogram som visas. Och det har det gjort i ett par timmar nu. Jag sitter som fastnaglad och är som trollbunden. Jag längtar så... Jag vill verkligen föda vårt barn NU!
Det är fantastiskt det jag kommer att få vara med om. En smula overkligt bara. Tänk att jag... JAG, ska få bli mamma. Andreas, min drömprins, ska bli pappa. Vi ska bli föräldrar! Förstår ni vad det betyder????? Fattar ni hur stor det är?????
Ann-Sofi
Vi var och handlade lite kläder till bäbisen härom dagen, då vi tänkte att vi själva skulle fixa bäbisens första kläder. Det är inte så himla lätt att veta vilken storlek man ska handla. Men jag chansade på 50-56. Vi har nämligen större kläder här hemma redan och jag tänkte att bäbisen i alla fall kunde få åka hem i det mamma och pappa själva har handlat. Så de kläderna ska också packas ner.
Det finns många fina packlistor på internet med tips om vad som bör finnas med i väskan. Jag tänkte skriva ut en sådan lista faktiskt. Jag tycker det är jättesvårt att tänka på vad jag bör ha med mig. Vad vi behöver ha med oss.
Jag vill ha en liten väska med schampo, balsam, hudlotion och lite annat gott till mig och Andreas med också.
Ja, det är massor med saker. Tänkte i alla fall börja packa så smått idag.
Vecka 35+4
Jag tänkte också börja städa undan lite jul i hemmet. Inte allt, men ändå byta ut dukar, kasta överblommade hyacinter och få undan litegrand. Så jag har ändå lite att pyssla med denna lördag.
På måndag är det nyårsafton och vi ska åka ut till Bredäng och elda ris, grilla korv och umgås lite. Vi tänkte ta med oss bilbarnstolen då och öva oss på att spänna fast den i bilen. Vi fick tipset av kompisar. Det är bättre att öva innan än att stå tafatta och inte veta när bäbisen är i stolen.
I skrivande stund har jag TV4-Fakta på och det är förlossningsprogram som visas. Och det har det gjort i ett par timmar nu. Jag sitter som fastnaglad och är som trollbunden. Jag längtar så... Jag vill verkligen föda vårt barn NU!
Det är fantastiskt det jag kommer att få vara med om. En smula overkligt bara. Tänk att jag... JAG, ska få bli mamma. Andreas, min drömprins, ska bli pappa. Vi ska bli föräldrar! Förstår ni vad det betyder????? Fattar ni hur stor det är?????
Ann-Sofi
Förändringar i v 35
På självaste julafton går vi in i vecka 35 i vår graviditet och det är mer spännande än någonsin tidigare! Det har hänt ganska mycket de senaste dagarna, eller kanske till och med veckan. Jag har andra, nya känslor i kroppen som jag kan härleda till gravidteten.
Igår var vi på nyårsrevy och mitt under föreställningen får jag en känsla av att jag har en förvärk. Det kom en smärta nertill som jag inte känns tidigare och den höll i sig i kanske 20 sekunder och sedan klingade den av.
Den där tyngdkänslan finns hela tiden och det är ganska påtagligt emellanåt.
Bäbisen är helt fixerad nu och har krupit ner en smula till i bäckenet så nog strävar den åt rätt håll alltid.
En av mina bästa vänner fick barn för ett par timmar sedan. De var beräknade till den 27 december men lilla Olivia ville inte vänta längre!
Välkommen till världen Olivia! 
Jag kan väl säga att denna vackra nedkomst inte gör att jag längtar mindre efter min egen bäbis direkt!
Ojojoj vad jag längtar...
Igår fick jag sängkläder till vaggan av mamma som hon broderat och som min syssling Gittan har fållat och gjort fint.
Så här ser det ut:
Vaggan är från när jag var liten och som jag sov i min första tid! Det känns så himla härligt att det är min tur att lägga mitt barn i denna vaggan. Det är en surrealistisk känsla. En ljuvlig känsla. En helt underbar känsla!
I morgon går vi in i vecka 35.
Gravid beskriver:
Det är inte ovanligt att modern får ont i ryggen eller bäckenet i det här stadiet. Anledningen är att ligamenten och musklerna i korsryggen har mjukats upp av graviditetshormonet relaxin. Även barnets tyngd påverkar bäckenet att vidga sig inför förlossningen. Brösten är nu tyngre och bröstvårtorna blir större.
Ditt barn är omkring 33 cm långt från huvud till stjärt och väger ca 2,6 kg. Barnets centrala nervsystem håller på att mogna, matsmältningsapparaten är nästan färdigbildad och lungorna är vanligtvis helt färdiga. Risken för andningsproblem om barnet föds nu, är mycket mindre jämfört med för några veckor sedan. Nittio procent av alla barn som förds i denna vecka överlever utan några allvarliga men. Nu börjar barnets armar och ben bli knubbiga och fina. Barnet har väldigt lite rörelseutrymme så det fyller ut nästan hela livmodern och tvillingar är ännu mer trångbodda.
God Jul önskar vi er alla!
Andreas och Ann-Sofi!
De blivande kusinerna!
Jag sitter och blir lite varm i hjärtat och förstår knappt vad det är jag är med om. Hela mitt liv ställs egentligen lite på ända... Alltså en lycklig ända!
Min bror har två barn; Adam och Gabriel och Andreas syster har två barn; Johan och Sara.
Jag väntar alltså barn och när mitt barn kommer till världen får det direkt fyra helt underbara kusiner! Det är svårt att förstå. Det är det! Och trots att det bökas och stökas å det grövsta emellanåt inne i min mage så är det ändå så himla overkligt att jag faktiskt bär på ett barn. Ett barn!!!!
Tänk vad lyckligt lottad jag är som har en man som älskar mig och som jag väntar barn tillsammans med! Jag har en hel familj som jag trivs med och det finns ljuvliga barn i min direkta närhet!
Åh vad jag älskar livet!
Här är de ljuvliga kusinerna Johan, Sara, Gabriel och Adam:
Jag älskar er och längtar efter att få presentera er nya kusin!!!!
Ann-Sofi
Min bror har två barn; Adam och Gabriel och Andreas syster har två barn; Johan och Sara.
Jag väntar alltså barn och när mitt barn kommer till världen får det direkt fyra helt underbara kusiner! Det är svårt att förstå. Det är det! Och trots att det bökas och stökas å det grövsta emellanåt inne i min mage så är det ändå så himla overkligt att jag faktiskt bär på ett barn. Ett barn!!!!
Tänk vad lyckligt lottad jag är som har en man som älskar mig och som jag väntar barn tillsammans med! Jag har en hel familj som jag trivs med och det finns ljuvliga barn i min direkta närhet!
Åh vad jag älskar livet!
Här är de ljuvliga kusinerna Johan, Sara, Gabriel och Adam:
Jag älskar er och längtar efter att få presentera er nya kusin!!!!
Ann-Sofi
Vecka 34
Gravids hemsida beskriver v 34 såhär:
Vid varje besök framöver mäter man på de flesta MVC blodtryck och urinprov. Däremellan mäter man ditt blodvärde samt blodsocker. Barnets hjärtfrekvens fortsätter barnmorskan att följa kontinuerligt, med start runt v.25 och fram till förlossningen. Nu kanske du märker att dina ringar inte passar längre, att händer och fötter svullnar, detta beror på att vätska samlas i kroppen. Tänk på att inte förvärra det med att använda åtsittande kläder som bromsar blodflödet. Din kropp har ökat mängden blod med 50 % under graviditetens två första tredjedelar men från vecka 34 håller sig blodmängden konstant fram till förlossningen. Omkring denna vecka är moderkakan fullmogen och därefter börjar den åldras.
Barnet är ca 32 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 2,3 kg. Det kan skilja på ljus och mörker. Om solen skulle lysa på magen kommer barnet att bada i ett rött sken. Naglarna på de pyttesmå fingertopparna är vassa. Nu kan barnet själv bekämpa lätta infektioner med sitt immunförsvar. Det är för stort att flyta omkring i fostervattnet och rörelserna blir större och långsammare. Ibland kan en del barn fixera huvudet i denna vecka, det vill säga lägga sig tillrätta i bäckenöppningen. Ungefär 3-4% av alla barn lägger sig med stjärten eller benen ned mot bäckenöppningen s.k. sätesbjudning/fotbjudning. Då är det möjligt att en läkare försöker få fostret att vända sig rätt i livmodern, men det sker först i vecka 37 och kallas yttre vändning. Läkaren försöker då genom försiktig massage av buken förmå barnet att göra en kullerbytta i magen. Detta sker i regel på sjukhus under övervakning av mor och barn. Är det tvillingar som ni väntar kanske bara ett av barnen lägger sig med huvudet mot bäckenöppningen, medan syskonet lägger sig intill.
Nu är risken att det börjar kännas mer otympligt än tidigare att gå, det kan vara dags att redan nu planera för efter födseln genom att t ex köpa någon amningsbehå och några amningskläder.
Jag har det tufft nu och allt känns bara som en enda lång längtan och väntan. Det är svårt att hantera det ibland och det är både på gott och ont att det är några storhelger framför oss. Dels får jag annat att tänka på och tiden går fortare, men jag måste också tänka på att inte pressa mig i onödan. Det är jag ganska bra på annars.
På torsdag ska vi till familjerätten och bekräfta Andreas faderskap. Det är en helt galen och förlegad "lag" tycker vi. Detta görs enkom för att vi inte är gifta. Hade vi varit det hade Andreas aldrig blivit ifrågasatt som pappa. Jag, eller för den delen vi, tycker att det borde räcka med att vi säger att det är Andreas som är pappan precis som man gör när man är gift. Men nu går inte det. Nu ska tre oberoende personer bevittna vad vi säger, vi måste tala om när, alltså vilken dag, vi tror att jag blev gravid. Det är väl egentligen inte något att hetsa upp sig över, men jag tycker å andra sidan att det är rätt tramsigt. För vad är det som säger att mannen är mer självklar bara för att man är gift? Idag är det vanligt att man inte är gift när man har barn.
Jaja, nog om detta.
Jag fyllde år i måndags och hade en jättefin födelsedag. Tack alla som grattade mig!
Vidare beskriver familjeliv v 34 såhär:
Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas samt främmande personers röster.
Vi får väl se om det är en Saga eller en Oskar där inne... Vi längtar oss tokiga och försöker hantera det varje dag. Vi pratar mycket om allt och försöker förbereda oss så mycket det går. Det är väldigt mycket administrativa uppgifter att lösa på vägen. Det är inte bara att klämma ut en bäbis så är allt klart sedan. Denna förbaskade försäkringskassa ska ju ha uppgifter hela tiden och jag tycker aldrig vi blir färdiga. Det är så mycket man måste tänka på.
Vi ska ringa dit i morgon och be om att få träffa någon som kan berätta allt kring föräldradagar och annat som vi kan tänkas behöva veta.
Idag är det söndag och i morgon går vi in i vecka 34 i vår graviditet!
Ann-Sofi och Andreas
Vid varje besök framöver mäter man på de flesta MVC blodtryck och urinprov. Däremellan mäter man ditt blodvärde samt blodsocker. Barnets hjärtfrekvens fortsätter barnmorskan att följa kontinuerligt, med start runt v.25 och fram till förlossningen. Nu kanske du märker att dina ringar inte passar längre, att händer och fötter svullnar, detta beror på att vätska samlas i kroppen. Tänk på att inte förvärra det med att använda åtsittande kläder som bromsar blodflödet. Din kropp har ökat mängden blod med 50 % under graviditetens två första tredjedelar men från vecka 34 håller sig blodmängden konstant fram till förlossningen. Omkring denna vecka är moderkakan fullmogen och därefter börjar den åldras.
Barnet är ca 32 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 2,3 kg. Det kan skilja på ljus och mörker. Om solen skulle lysa på magen kommer barnet att bada i ett rött sken. Naglarna på de pyttesmå fingertopparna är vassa. Nu kan barnet själv bekämpa lätta infektioner med sitt immunförsvar. Det är för stort att flyta omkring i fostervattnet och rörelserna blir större och långsammare. Ibland kan en del barn fixera huvudet i denna vecka, det vill säga lägga sig tillrätta i bäckenöppningen. Ungefär 3-4% av alla barn lägger sig med stjärten eller benen ned mot bäckenöppningen s.k. sätesbjudning/fotbjudning. Då är det möjligt att en läkare försöker få fostret att vända sig rätt i livmodern, men det sker först i vecka 37 och kallas yttre vändning. Läkaren försöker då genom försiktig massage av buken förmå barnet att göra en kullerbytta i magen. Detta sker i regel på sjukhus under övervakning av mor och barn. Är det tvillingar som ni väntar kanske bara ett av barnen lägger sig med huvudet mot bäckenöppningen, medan syskonet lägger sig intill.
Nu är risken att det börjar kännas mer otympligt än tidigare att gå, det kan vara dags att redan nu planera för efter födseln genom att t ex köpa någon amningsbehå och några amningskläder.
Jag har det tufft nu och allt känns bara som en enda lång längtan och väntan. Det är svårt att hantera det ibland och det är både på gott och ont att det är några storhelger framför oss. Dels får jag annat att tänka på och tiden går fortare, men jag måste också tänka på att inte pressa mig i onödan. Det är jag ganska bra på annars.
På torsdag ska vi till familjerätten och bekräfta Andreas faderskap. Det är en helt galen och förlegad "lag" tycker vi. Detta görs enkom för att vi inte är gifta. Hade vi varit det hade Andreas aldrig blivit ifrågasatt som pappa. Jag, eller för den delen vi, tycker att det borde räcka med att vi säger att det är Andreas som är pappan precis som man gör när man är gift. Men nu går inte det. Nu ska tre oberoende personer bevittna vad vi säger, vi måste tala om när, alltså vilken dag, vi tror att jag blev gravid. Det är väl egentligen inte något att hetsa upp sig över, men jag tycker å andra sidan att det är rätt tramsigt. För vad är det som säger att mannen är mer självklar bara för att man är gift? Idag är det vanligt att man inte är gift när man har barn.
Jaja, nog om detta.
Jag fyllde år i måndags och hade en jättefin födelsedag. Tack alla som grattade mig!
Vidare beskriver familjeliv v 34 såhär:
Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas samt främmande personers röster.
Vi får väl se om det är en Saga eller en Oskar där inne... Vi längtar oss tokiga och försöker hantera det varje dag. Vi pratar mycket om allt och försöker förbereda oss så mycket det går. Det är väldigt mycket administrativa uppgifter att lösa på vägen. Det är inte bara att klämma ut en bäbis så är allt klart sedan. Denna förbaskade försäkringskassa ska ju ha uppgifter hela tiden och jag tycker aldrig vi blir färdiga. Det är så mycket man måste tänka på.
Vi ska ringa dit i morgon och be om att få träffa någon som kan berätta allt kring föräldradagar och annat som vi kan tänkas behöva veta.
Idag är det söndag och i morgon går vi in i vecka 34 i vår graviditet!
Ann-Sofi och Andreas
Bara en dag...
...utan smärta. Nu börjar det verkligen bli tufft och dagens vattengymnastik i varmbassängen på sjukhuset gick inte att genomföra. Jag bara var i det varma vattnet och lät mig finnas där. Natten var minst lika tuff. Det blir inte en enda minuts paus från värken och foglossningen har mig i ett järngrepp nu.
Jag tog mig trots allt till hjälpmedelcentralen och hämtade en ny sladd till min TNS-apparat som gått sönder, så nu kan jag i alla fall få lite smärtlindring för stunden. Den korta stunden.
Jag vet att det kommer något fint ur allt detta och att det finns ett slut på värken. Jag vet det! Men just nu... här och nu...
Fan... bara en dag eller åtminstånde en stund utan värk. Bara en liten stund....
Ann-Sofi
Jag tog mig trots allt till hjälpmedelcentralen och hämtade en ny sladd till min TNS-apparat som gått sönder, så nu kan jag i alla fall få lite smärtlindring för stunden. Den korta stunden.
Jag vet att det kommer något fint ur allt detta och att det finns ett slut på värken. Jag vet det! Men just nu... här och nu...
Fan... bara en dag eller åtminstånde en stund utan värk. Bara en liten stund....
Ann-Sofi